Malin Ah-King

Om Malin Ah-King

Jag arbetar som forskare och lärare i genusvetenskap. Jag är evolutionsbiolog och genusforskare (docent i genusvetenskap) inom fältet feministiska vetenskapsstudier. Efter min disputation i evolutionsbiologi har jag arbetat med tvärvetenskaplig genusforskning om biologi på olika sätt – problematiserat föreställningar om biologiskt kön som tudelat och stabilt genom att visa på att biologiskt kön är dynamiskt, många organismer byter kön, och hur de utvecklar sitt kön kan bero på genetik, miljöfaktorer och social omgivning. Min forskning har också synliggjort könsstereotypa och heteronormativa föreställningar i teori (evolutionsteori om kön) och forskning (till exempel forskning om djurs så kallade könsroller), liksom i läroböcker om biologi. Med analyser baserade i feministisk teori har jag forskat om hur synen på honor förändrats inom evolutionsbiologin. Mitt senaste projekt undersöker varför evolutionsbiologer är oense om vad könsskillnader är och hur denna kontrovers har uppstått.

Forskning

Mitt senaste projekt, Den ontologiska kontroversen om könsskillnader – en vetenskapsstudie om evolutionsbiologi 1982-2018, är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. I offentliga debatter används ofta biologi för att slå fast fundamentala könsskillnader, samtidigt är evolutionsbiologer oense om könsskillnader och deras orsaker. Projektet syftar till att undersöka hur och varför denna kontrovers har uppstått, vad som är upphovet till oenigheter och hur de olika forskarnas förståelser av könsskillnader har formats av deras perspektiv och erfarenheter.

Jag har också ett pågående forskningsprojekt där jag undersöker forskning i skärningspunkten feminism och biologi genom att intervjua forskare i olika discipliner (inom biologi och/eller genusvetenskap) och på olika platser i världen. Projektet syftar till att undersöka forskarnas kunskapsteoretiska utgångspunkter och förståelser av vad kön/genus är, samt deras erfarenheter av att verka i denna skärningspunkt.

I mitt tidigare projekt, När man riktade blicken mot honorna – en vetenskapsstudie av en ändrad forskningskanon i evolutionsbiologi 1980-2000, undersökte jag hur det internationella forskarsamhället ändrat synen på honor i evolutionsbiologin, från ”svårflirtade”, passiva och monogama till att de ofta parar sig med flera hanar, har aktiva sexuella strategier, och kan vara både aggressiva och dominanta. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och är publicerat i boken The Female Turn, How Evolutionary Science Shifted Perceptions About Females (Palgrave MacMillan 2022) och artikeln “The history of sexual selection research provides insights as to why females are still understudied” (Nature Communications 13, 6976 (2022)). Boken uppmärksammades i Science Magazines podcast om vetenskap, kön och genus där Anne Fausto-Sterling valt böcker som på olika sätt visar hur vetenskap är en social process sprungen ur specifika kulturer.

Tidigare har jag, tillsammans med Sören Nylin vid Stockholms universitet, utforskat variation i kön och sexualitet bland olika organismer och hur den förändrats över tid, samt utvecklat ett teoretiskt ramverk för att förstå biologiskt kön som dynamiskt och föränderligt under inverkan av miljöfaktorer.

På uppdrag av Högskoleverket och Nationella sekretariatet för genusforskning skrev jag boken ”Genusperspektiv på biologi”, som används i undervisningen.

Jag har skrivit en kritisk analys av en mycket uppmärksammad studie om apors könsspecifika leksakspreferenser. En annan analys handlar om hur läroböcker i biologi förklarar djurs sexuella beteenden.

“Toxic sexes—Perverting pollution and queering hormone disruption” är en analys av medias rapportering om hormonstörande föroreningar som jag skrivit tillsammans med Eva Hayward, University of Arizona.

I ett samarbete med Patricia Gowaty, UCLA, har jag gjort en översikt över variationen i partnerval bland djur, i relation till ny evolutionsteori.

Tillsammans med Andrew Barron och Marie Herberstein vid Macquarie University (Australien), har jag undersökt aktuell forskning om evolution av könsorgan. Undersökningen visar att forskningen fortfarande är hanfokuserad, men att graden av hanfokusering skiljer sig åt beroende på teoretisk inriktning och vilken djurgrupp som undersöks.

I samarbete med Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet granskade och kritiserade jag hur begreppet ”könsroller” används i forskning om djurs beteenden. Vårt samarbete resulterade även i en artikel i Tidskrift för genusvetenskap om vad vi kan lära oss av biologisk forskning om ”könsroller”.

Jag har även medverkat i projektet "Ett jämställt SLU".

Jag har hela tiden strävat efter att min forskning ska vara relevant och tillgänglig inom både biologi och genusvetenskap. Jag publicerar mig i både biologiska och genusvetenskapliga tidskrifter, och jag har skiftat mellan genusvetenskapliga och biologiska institutioner – Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för ekologi och evolutionsbiologi vid University of California, Los Angeles, Biologiska institutionen, Macquarie University, Australien, och avdelningen för genusvetenskap vid Stockholms universitet. Jag har även hållit egna kurser om genus-/queerperspektiv på biologi vid två institutioner i Tyskland: Centret för genus- och framtidsstudier, Philipps-Universität Marburg, och vid Historiska institutionen, Humboldt Universität zu Berlin, samt en doktorandkurs vid Stockholms universitet.

Undervisning

Från och med januari 2025 arbetar jag som lektor i genusvetenskap.

Samverkan

Jag har presenterat min forskning på Naturhistoriska Riksmuséet, Operan, Sjöfartsmuséet Akvariet i Göteborg, Biotopia i Uppsala, Göteborgs Naturhistoriska museum, Högsta Förvaltningsdomstolen, West Pride vid länsstyrelsen i Västra Götaland, Kvinnohistoriska muséet i Umeå, Café Projektil i Uppsala, Bokmässan i Göteborg, Pridefestivalen i Stockholm, Museum für Naturkunde i Berlin, konst- och vetenskapskulturcentret Pioneer Works i Brooklyn, Tranströmerbiblioteket i Stockholm och Globala Gymnasiet i Stockholm.

Jag har skrivit en understreckare i Svenska Dagbladet, "Det allt annat än passiva könet", spelat in en audiotour "Queer nature" till Prinzessinnengarten Audiotour Berlin, deltagit i BBC Radio, Sveriges Radios Naturmorgon, Ligga med P3, Vetenskapsnyheter och Upplands Radios Djurnyheter, samt SVT Vetenskapsnyheter och SVTs barnprogram Hjärnkontoret.

Min forskning har uppmärksammats i Arbetaren, The Atlantic, New York Times, De Correspondent, Feministiskt Perspektiv, Uppsala Nya Tidning, Uppsala Fria Tidning, kulturnyheterna i SVT, Nature Blogg, National Geographic Blogg, “forskning.no” och Academia.net, och jag har blivit intervjuad av ”visual science storyteller” Perrin Ireland (USA).