This page in English

Amanj Saber

Befattning: Universitetslektor Organisation: Institutionen för medicinska vetenskaper

E-post: YW1hbmouc2FiZXI7b3J1LnNl

Telefon: 019 303485

Rum: X1208

Amanj Saber
Forskningsämne

Om Amanj Saber

Amanj Saber är ÖNH-överläkare med doktorsexamen anställd inom Region Örebro län.

Forskning

Hans forskning handlar om kronisk rhinosinit och allergiska sjukdomar.

Kronisk bihåleinflammation leder till sänkning av livskvaliteten för patienten. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd och olika faktorer tycks ha betydelse. Vid kronisk bihåleinflammation finns hög förekomst av Staphylococcus aureus (S. aureus) i käkbihålan vid odlingar. Bakterien har en potential för en mängd virulensegenskaper som ger sig till uttryck i bland annat enterotoxinproduktion. Dessa har superantigena egenskaper vilket då ger en massiv aktivering av immunförsvaret. S. aureus kan alltså både förekomma i tyst bärarskap naturligt eller orsaka allt från mild sjukdom till mycket allvarlig akut sjukdom. Betydelsen av S. aureus som orsak till inflammation vid kronisk bihåleinflammation är inte klarlagd, men det finns studier som tydligt indikerar en betydelse och då framförallt vid varianten med näspolyper. Projektet syftar till bl a på olika sätt studera S. aureus betydelse vid kronisk bihåleinflammation.

Pågående forskningsprojekt ”allergivaccination” handlar om varför inte alla pollen allergiska patienter "svarar på" hyposensbehandling, Allergen-specifik immunterapi (ASIT) som representerar det enda botande terapi av allergiska sjukdomar som kan undertrycka besvären inte bara under behandlingen utan även efter dess upphörande. För närvarande utförs ASIT med allergen ekstrakter, vilka representerar en heterogen blandning av allergiframkallande, såväl som icke allergiframkallande komponenter. Ca 70-80%  av patienter blir väsentligt förbättrade efter ASIT medan det för andra har marginell eller ingen effekt. Orsaken till dessa är oklar och det skulle vara till stor nytta att kunna förutse patient- och allergen relaterad behandlingseffekt och riskfaktorer mer exakt. Tidiga prognostiska markörer skulle vara värdefulla eftersom behandlingen pågår i flera (3-5) år; man skulle m a o kunna avbryta eller modifiera behandlingen för personer där utsikten att lyckas är dålig.

Undervisning

Amanj Sarber har undervisat om näs- och bihålesjukdomar för studenter på termin 9 på läkarprogrammet vid Örebro universitet (ORU).

Han har under flera terminer varit basgrupphandledare för studenter på termin 5 på läkarprogrammet vid ORU.

Han är basgrupphandledare för studenter på termin 7 på läkarprogrammet vid ORU under hösten 2020.

 

Publikationer

Artiklar i tidskrifter |  Artiklar, forskningsöversikter |  Doktorsavhandlingar, sammanläggningar |  Konferensbidrag |  Manuskript | 

Artiklar i tidskrifter

Artiklar, forskningsöversikter

Doktorsavhandlingar, sammanläggningar

Konferensbidrag

Manuskript