Här utforskar lärare vid Örebro universitet flexibla lärmiljöer – för mer aktiva studenter

Sara Edlund berättar om hur hon jobbar med grupparbeten när hon undervisar blivande psykologer vid Örebro universitet.
Vilken roll spelar rummet för studenternas engagemang och möjlighet att lära sig? På den högskolepedagogiska kursen Flexibla lärmiljöer för studentaktivt lärande får lärare vid Örebro universitet utveckla sin undervisning med rummet som utgångspunkt.
– Jag vill skapa förutsättningar för motivation i klassrummet, säger Patrik Gerdin, en av deltagarna.
Fyra studenter halvsitter, tillbakalutade i sina stolar och försöker lösa ett problem. Aktivitetsgraden är låg. Då får de varsin penna i handen och uppmanas att ställa sig upp framför en whiteboard-tavla.
– Plötsligt blir alla aktiva. Det händer något i gruppen när de står upp och när alla har varsin penna – och inte bara en person är sekreterare.
Det säger Magnus Hansson som är pedagogisk utvecklare vid Högskolepedagogiskt centrum och docent vid Handelshögskolan på Örebro universitet. Tillsammans med Anna-Eva Olsson, projektsamordnare och koordinator för lärmiljöer vid Örebro universitet, leder han kursen Flexibla lärmiljöer för studentaktivt lärande.
Grupparbeten – på nya sätt
Idag får deltagarna ta del av tre exempel från andra lärare som delar med sig av sina erfarenheter av hur de arbetar med rummet som stöd för olika typer av läraktiviteter.
– Ni vet hur det är vid grupparbeten. Alla sprider ut sig i korridorer och studieytor utanför lärosalen och när du går runt som lärare hittar du bara hälften av grupperna, säger Sara Edlund, som undervisar på Psykologprogrammet vid Örebro universitet.
Hon berättar att hon numera använder den flexibla lärmiljön i Learning Lab för grupparbeten och rollspel. Här finns utfällbara väggar, som gör det möjligt att skapa rum i rummet. Det finns luft mellan grupperna, samtidigt som hon som lärare har en överblick och finns tillgänglig för många samtidigt.
– Om det händer något i en grupp som är intressant för alla är det enkelt att ta en ”time out” och berätta för hela klassen, säger Sara Edlund.

Aktiviteten styr hur rummet möbleras
Adrian Hosford-Donovan är lärare i anatomi för studenter som går Tränarprogrammet och läser till idrottslärare vid Örebro universitet. Även han låter aktiviteten för dagen styra hur klassrummet ska möbleras.
Det kan till exempel handla om att skapa stationer i rummet, där studenterna kan gå emellan och interagera, både med varandra och med honom som lärare.
– Det aktiva lärandet gör studenterna mer delaktiga, vilket bidrar till en djupare förståelse. För mig som lärare handlar det om att skapa en bättre lärmiljö, där den fysiska miljön samspelar med den pedagogiska och den sociala dimensionen. Learning Lab, med sin flexibla möblering, goda ljudmiljö och digitala teknik, har inspirerat mig att utveckla undervisningen i anatomi, säger han.
Skapa förutsättningar för motivation i klassrummet
En av deltagarna i kursen är Patrik Gerdin, som även han undervisar blivande idrottslärare och studenter på Tränarprogrammet vid Örebro universitet. Han är gymnasielärare i grunden och ser kursen som ett sätt att utvecklas som lärare.

– Jag får många nya tips och idéer – verktyg som är vetenskapligt förankrade och som hjälper mig att skapa förutsättningar för motivation i klassrummet.
Han tycker att fler universitetslärare borde ta chansen att gå kursen.
– Det är en möjlighet att utveckla sin undervisning och ett sätt att få redskap att förverkliga den pedagogiska grundsynen i praktiken, säger Patrik Gerdin.
”Viktigt att våga utvärdera sin undervisning”
En annan deltagare är Chris Hedenskog, som undervisar blivande sjuksköterskor vid Örebro universitet. Hon har haft olika läraktiviteter i Learning Lab, till exempel examinerande seminarium, och tycker att det är spännande att utforska den flexibla miljön.
– När man kommer in i Learning Lab känns det ganska enkelt, men ju mer tid man tillbringar här, desto mer ser man möjligheterna med hur rummet kan användas, säger hon.

Hon ser kursen som en möjlighet att lära sig mer om pedagogik och om hur man når ut med kunskap så att studenterna verkligen kan tillgodogöra sig den.
– Största lärdomen är att jag som lärare behöver vara väl förberedd och ha ett genomtänkt mål och syfte. Hur rummet är möblerat, var jag som lärare står och hur vi tar pauser – allt spelar roll. Sedan måste man också våga utvärdera sin undervisning, säger Christina Hedenskog.
Vill locka lärare från andra lärosäten
Kursen riktar sig till universitetslärare som vill lära sig om hur rumsliga, pedagogiska och sociala dimensioner samspelar och påverkar studenternas möjlighet att ta till sig ny kunskap. Nästa vårtermin är förhoppningen att den ska kunna erbjudas för lärare även vid andra lärosäten.
– Vid Örebro universitet har vi under de senaste åren utvecklat många spännande idéer om hur flexibla lärmiljöer kan användas för att skapa en studentaktiv undervisning. Det vore jättekul om vi kunde locka lärare från andra universitet och högskolor att delta i kursen. Vi har alla mycket att vinna på ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte över lärosätesgränserna, säger Henric Bagerius, docent i historia och pedagogiskt ansvarig vid Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet.
Kursen Flexibla lärmiljöer för studentaktivt lärande anordnas av Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. Den vänder sig till universitetslärare som vill lära sig om de rumsliga, pedagogiska och sociala dimensionernas betydelse och påverkan i design av olika lärmiljöer. Läs om Flexibla lärmiljöer för studentaktivt lärande här. Nästa kurstillfälle är våren 2026.
Learning Lab är en testbädd för framtidens rum för lärande och högskolepedagogik som finns i Långhuset på Örebro universitet. Här skapar lärare och studenter tillsammans sina lärmiljöer i flexibla rum som främjar nya undervisningsformer och ett studentaktivt lärande. Learning Lab är ett samarbete mellan Örebro universitet och Akademiska hus. Läs mer om Learning Lab vid Örebro universitet.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Anna Lorentzon