Nobelveckan 2024: "Nobelpriset speglar de förväntningar som finns kring AI just nu"

Vad tycker du är mest spännande med årets Nobelpris i fysik?

–  Generellt är det nog hur överraskande det här valet var och det otroliga engagemang det väckt. John Hopfield och Geoffrey Hinton tilldelas priset för deras betydande bidrag till utformningen och utforskandet av neuronnätverk. Så å ena sidan speglar årets pris den entusiasm och de förväntningar som finns kring artificiell intelligens (AI) just nu. Å andra sidan ses inte artificiella neuronnätverk traditionellt som ett kärnområde inom fysiken. Det i sig utmanar den mångåriga traditionen av att belöna vetenskapliga bidrag inom stramt definierade vetenskapsområden. 

Hur påverkar den här kunskapen samhället?

–  Den grupp av neuronnätverk, som John Hopfield har studerat och spridit kunskap om, gör det möjligt att skapa associativa minnesmodeller med lagrade mönster. Konceptet har haft en betydande inverkan på det som ibland kallas beräkningsorienterad neurovetenskap eftersom det skapar ett ramverk för modellering och hypoteser av hur biologiska hjärnor bildar och återskapar minnen. Geoffrey Hinton är känd för sina många viktiga bidrag till vetenskapen kring neuronnätverk. Ett av de som särskilt omnämns av Nobelkommittén är användningen av Boltzmannmaskinen (ett samarbete med Terry Sejnowski). Det arbetet byggde på John Hopfields idéer och spelade senare en avgörande roll för den explosionsartade utvecklingen inom djupinlärning – ett drastiskt skifte mot nätverksbaserad datamodellering med många lager av artificiella neuronnätverk. 

Vilken koppling har Nobelpriset i fysik till forskningen vid Örebro universitet?

–  AI och robotik är ett av Örebro universitets profilområden. För många av oss inom datavetenskap är det här centrala teman i vår forskning. Eftersom artificiella neurala nätverk varit avgörande för den snabba utvecklingen inom AI både studerar och använder vi oss av dem i vårt arbete. Vår verksamhet spänner över ett brett spektrum – från att utforska grundläggande teoretiska frågeställningar i syfte att bygga intelligenta system, till att tackla komplexa tekniska utmaningar i samverkan med våra industripartner. Det främsta beviset på just den spännvidden var kanske AI-dagarna som arrangerades på Örebro universitet i oktober, där AI var den röda tråden som löpte genom och kopplade ihop områden som kan tyckas stå långt ifrån varandra – utbildning, industriautomation, hälsa och konstnärlig verksamhet, säger Denis Kleyko.