Lär dig mer om övergripande mål
När du skapar kursmål är det viktigt att du sätter in dem i ett större sammanhang och ställer dig frågan: Hur bidrar målen till att studenterna utvecklar kunskaper för livet som de kan ha nytta av efter att deras utbildning är avslutad?
Högskolelagen säger att all universitetsutbildning på ett mer allmänt plan ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom sitt särskilda ämnesområde ska studenterna dessutom utveckla sin förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
- följa kunskapsutvecklingen
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Det här är några av de övergripande mål som kursmålen måste harmoniera med. De gäller för utbildning på grundnivå, och liknande formuleringar – men med högre krav på självständighet och vetenskaplig skicklighet – finns för utbildning på avancerad nivå och forskarnivå.
Andra, mer specificerade mål, finns i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen. Examensordningen anger målen för de sex generella och konstnärliga examina i det svenska högskolesystemet (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen, masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen) och för cirka fyrtio olika yrkesexamina.
Målen för generella och konstnärliga examina är som regel färre och inte lika precisa som målen för yrkesexamina. Det ger dig större frihet när du utformar dina kursmål, men det kräver samtidigt att du är mer tydlig och konkret i hur dina kursmål bidrar till att uppfylla examensmålen. För att ta ett exempel: Hur förhåller sig målen för grundkursen i ditt ämne till det övergripande målet för kandidatexamen, som är att studenten ska visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används?
Eftersom en yrkesutbildning ska ge studenterna de specifika kunskaper som krävs för att kunna arbeta i en viss profession, är målen för de olika yrkesexamina bitvis ganska detaljerade och därmed kanske lättare att bryta ned till kursmål. Examensmålens antal varierar. Högskoleingenjörsexamen har åtta mål som studenten ska uppfylla, förskollärarexamen tjugosex. Till det kommer ibland ett antal lokala mål som anger en särskild inriktning på utbildningen. Vid Örebro universitet har till exempel läkarprogrammet fyra lokala mål varav ett betonar vikten av att studenten efter sin utbildning har kunskaper om orsaksfaktorer till hälsa och sjukdom för att kunna möta samtidens ohälsa. De lokala målen finns i utbildningsplanen, som också anger målen för de olika examina som utbildningen leder till.
Kursmålen ska med andra ord harmoniera med mål på flera nivåer:
- Till målen för universitetsutbildning i högskolelagen.
- Till examensmålen i högskoleförordningens examensordning.
- Till de lokala målen i utbildningsplanen.
Det är också viktigt att de knyter an till mål i andra kurser under utbildningen, för att skapa förutsättningar för en progression i studentens kunskapsutveckling. Ju längre fram i utbildningen som studenten tar sig, desto högre krav på komplexitet i faktakunskaper, skicklighet i färdighetskunskaper och självständighet i omdömeskunskaper bör det rimligen gå att ställa i kursmålen.