Salstentamen är en av de vanligaste examinationsformerna inom högre utbildning. Den genomförs i realtid, i en kontrollerad miljö med eller utan tillgång till hjälpmedel. Examinationsformen passar bra när du vill pröva faktakunskaper och studenternas tillämpnings-, analys- och värderingsförmåga beroende på hur du konstruerar uppgifterna.
Till sin struktur och sitt innehåll kan en salstentamen se mycket olika ut. Du kan till exempel begränsa och kontrollera studenternas förutsättningar när det gäller tillgång till nätresurser, kurslitteratur eller möjligheten att samarbeta. En salstentamen kan vara analog eller digital, den kan vara genomgående skriftlig och du kan också göra den multimodal och blanda skrivet eller talat språk och statiska eller rörliga bilder.
Vi använder begreppet designa salstentamen för att beskriva det arbete du gör när du skapar de förutsättningar som ska gälla för din salstentamen. Du kan designa en salstentamen i sin helhet och i sina delar, det vill säga de enskilda uppgifterna.
Att designa en salstentamen i sin helhet
Att designa en salstentamen i sin helhet är ett grannlaga arbete och utgångspunkterna för de val du gör kan variera. Det är till en stor hjälp att definiera utgångspunkterna och göra en plan för den examination du ska designa. Den kommer att underlätta arbetet med att välja examinationsform, struktur och uppgiftstyper och att fördela antalet uppgifter per ämnesområde eller kursmål. Varje uppgift i examinationen ska kunna kopplas till ett mål i kursplanen. Som grund för en sådan plan kan du definiera:
Syfte
Till exempel: "Att pröva grundläggande vetenskapliga principer /.../"
Målgrupp
Studenter vid x-programmet
Tid i utbildningen
Termin x
Kursmål
Till exempel: "Studenten identifierar självständigt en problemställning och formulerar /.../"
Responsförutsättningar
Till exempel: muntligt, skriftligt eller praktiskt
Examinationens struktur
Antal uppgifter, eventuellt uppdelning i delar
Uppgiftstyper
Till exempel: flervalsuppgifter eller essäuppgifter
Hur bedömningen ska ske
Till exempel: poängbedömning eller kriteriebaserad bedömning
Hur återkopplingen ska utformas
Till exempel: på gruppnivå eller individnivå
Det här alternativet kan du välja om du tycker att det är viktigt att studenterna upplever att tentamen är en helhet även om den prövar flera av kursens mål.
Det här alternativet kan du välja om
tentamen prövar flera av kursens mål och du vill tydliggöra vilken del av tentamen som prövar vilket mål
kursens mål ska prövas inom olika ämnesområden eller teman
delarna till sin karaktär skiljer sig åt och studenterna får olika mycket tid eller olika förutsättningar för att göra tentamen, till exempel en flervalsdel utan tillåtna hjälpmedel som är begränsad till 1 timmes skrivtid och en essä-del med tillgång till kurslitteratur som är begränsad till 3 timmars skrivtid.
Det här alternativet kan vara aktuellt om tentamen är designad så att studenten får mer och mer information ju längre in i tentamen hen kommer. Studenten ska alltså inte kunna gå tillbaka i tentamen och komplettera sina svar i efterhand.
Om du låser en tentamen för bakåtnavigering så är det viktigt att du tänker på att
studenten känner till tentamens upplägg och uppgifternas omfattning, så att hen får en rimlig möjlighet att planera sin tid under tentamen
uppgifternas omfattning är jämnt fördelade, eftersom det underlättar studentens möjlighet att planera sin tid utifrån kunskapen om antalet uppgifter och tentamenstidens längd
studenten har tillgång till all relevant information i den aktuella uppgiften, eftersom hen inte kan gå tillbaka i tentamen
uppgifterna är formulerade på sådant sätt att studenten behåller sin motivation att fortsätta svara och har möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor i resterande delar av tentamen även om hen har svarat fel på den föregående uppgiften.
Antalet uppgifter och uppgifternas omfattning och komplexitet kommer att påverka studentens möjligheter att visa sina kunskaper vid en tentamen.
En omfattande och tidskrävande tentamen kommer att påverka studentens uthållighet att hålla fokus och därmed påverka hens prestation och i slutänden tillförlitligheten i resultatet på tentamen.
En alltför begränsad tentamen riskerar att inte täcka in det tentamen ska pröva. Uppgifter kan uppfattas olika av olika studenter och därför behöver du erbjuda studenten flera möjligheter att visa samma kunskaper och förmågor i en tentamen.
En variation av sätt att svara på frågor kan
göra att fler studenter kan visa sina kunskaper och förmågor förebygga trötthet
öka studentens motivation att genomföra tentamen i sin helhet.
Därför är det en bra idé att varva enklare och mindre tidskrävande uppgifter med mer omfattande och komplexa.
Om de kunskaper, färdigheter och förmågor som ska prövas vid tentamen inte kräver att studenten ska minnas dem utantill så kan du låta studenterna ha tillgång till litteratur under tentamen. Med litteratur kan du ställa andra typer av frågor och konstruera uppgifter som prövar studenternas förmåga att värdera, göra urval, analysera och skapa svar snarare än att minnas och reproducera svar.
I en exempelsamling som NSHU, Myndigheten för nätverkande och samarbete inom högre utbildning, sammanställde 2010 står: ”Man kan påvisa fördelar för djupinlärningen genom att exempelvis låta studenten använda viss kurslitteratur under salsskrivningen. Denna får dock inte bli för omfattande, då det finns en risk för att studenterna använder allt för mycket av skrivningstiden till att leta i en diger samling av böcker”
Om du vill försäkra dig om att studenterna har god tid på sig att sätta sig in i ett material innan tentamen kan du låta studenterna få tillgång till materialet i förväg. Ett skäl till detta kan vara att du vill att studenterna ska ha möjlighet att ägna skrivtiden åt att lösa examinationens uppgifter.
Om studenterna får tillgång till material i förväg är det viktigt att du är tydlig med vilka förväntningar du har på att de sätter sig in i materialet. Vad innebär det att komma väl förberedd till examinationen?
Med hjälp av digitala plattformar för examination är det möjligt att
slumpa ordningen på uppgifterna
slumpa in olika värden i till exempel beräkningsuppgifter så att studenternas uppgifter kommer att skilja sig åt
slumpa in uppgifter i en tentamen från en uppgiftsbank, det betyder att studenterna får olika uppsättningar tentamensuppgifter.
En viktig förutsättning för att kunna slumpa in uppgifter i en tentamen är att det är säkerställt att de kursmål som tentamen ska pröva verkligen prövas med de uppgifter som slumpas in. Den här typen av tentamensdesign ställer höga krav på uppgiftskonstruktionen så att svårighetsgraden på tentamen i sin helhet blir likvärdig.
Oavsett om du planerar att bedöma tentamen med poäng och/eller kvalitativa kriterier så behöver du fundera på hur du ska göra sammanvägningen av bedömningen så att studenten visar kunskaper inom alla de mål som tentamen ska pröva. Det är viktigt att studenten inte kan kompensera bristande resultat i ett mål med goda resultat i ett annat. För att studenten ska bli godkänd i en kurs måste hen ha klarat alla mål.
Om du väljer att göra bedömningen utifrån kvalitativa kriterier så behöver du fundera på om de ska formuleras på uppgiftsnivå eller tentamensnivå. Fundera också över om kriterierna ska presenteras tillsammans med de enskilda uppgifterna på tentamen eller på första sidan med tentamensinformationen.
Att konstruera enskilda uppgifter
Det är viktigt att du identifierar vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som kortsvarsuppgifter eller uppgifter med givna svarsalternativ kan pröva och vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som bör prövas med andra typer av uppgifter.
Alla typer av enskilda uppgifter innehåller elementen instruktionen, informationen och responsförutsättningarna. Du behöver reflektera över hur alla tre delarna ska utformas för att skapa så god relevans (validitet) och tillförlitlighet (reliabilitet) som möjligt i de enskilda uppgifterna och i examinationen som helhet.
För att öka examinationens och de enskilda uppgifternas relevans (validitet) och tillförlitlighet (reliabilitet) behöver du ställa dig frågorna:
Hur ska instruktionen formuleras så att den blir så tydlig som möjligt?
Hur ska informationen i uppgiften formuleras och presenteras så att den blir så relevant för uppgiften som möjligt?
Hur ska studentens responsförutsättningar se ut?
Vilka faktorer skulle kunna göra det svårt för studenten att lösa uppgiften?
Det är viktigt att svårigheterna är relevanta för det uppgiften avser pröva.
