Hur formulerar jag användbara betygskriterier?
För alla universitetets kurser ska det finnas kriterier som anger vad studenten ska kunna för att få ett visst betyg. Betygskriterierna ska vara kända för studenterna och det ska framgå hur betygen sätts i förhållande till kursens mål.
Med tydligt formulerade betygskriterier som knyter an till kursmålen blir det lättare för dig att planera en undervisning som tar sikte på examinationen. Tydliga betygskriterier är också ett viktigt stöd för studenterna. I filmen här nedanför får du tips på hur du kan gå till väga för att formulera användbara betygskriterier.
Ett betygskriterium bör innehålla tre olika delar: vad studenterna ska prestera, med vilken kvalitet och i relation till vilket innehåll.
Prestationen beskrivs med hjälp av verb, till exempel: redogöra för, analysera, diskutera, problematisera.
Kvaliteten kan ringas in med adjektiv eller adverb, till exempel: tydlig, nyanserad, översiktligt, systematiskt.
Innehållet handlar om det ämnesinnehåll som studenterna ska arbeta med. Det kan till exempel vara utvecklingslinjer i fransk expressionism, djurrikets morfologi eller grundläggande konstitutionella begrepp och principer.
Betygskriterierna ska göra bedömningen av studenternas kunskaper mer rättssäker och skapa transparens och likvärdighet i kunskapsbedömningen av studenterna. Därför behöver kriterierna vara
- kvalitativa
- specifika
- analytiska och
- avgränsande.
Just de här fyra aspekterna har visat sig göra kriterierna lättare att använda för lärarna och lättare att förstå för studenterna. Men det är samtidigt viktigt att känna till att kvalitativa, specifika, analytiska och avgränsande betygskriterier i sig inte gör bedömningen transparent och likvärdig. Om du vill bli bra på att göra transparenta och likvärdiga bedömningar behöver du arbeta med och diskutera betygskriterierna kontinuerligt – både med dina kollegor och med dina studenter.
Det är inte helt enkelt att formulera användbara betygskriterier, och den som ska skapa kriterier för betygsskalor med många steg står inför en särskild utmaning. Här kan det finnas skäl att snegla på grundskolans och gymnasieskolans sätt att arbeta med betygskriterier. Även sammanvägningen av delbetyg till kursbetyg kräver ett noggrant övervägande.
Fundera över hur betygskriterierna
Läs mer om hur du formulerar användbara betygskriterier
Johanna Bergqvist, Sätta praxis på pränt (Lund: Lunds universitet, 2015).
Sue Bloxham et al., ”Mark My Words: The Role of Assessment Criteria in the UK Higher Education Grading Practices”, Studies in Higher Education 36 (2011).
Kathryn Ecclestone, ”’I Know a 2:1 When I See It’: Understanding Criteria for Degree Classification in Franchised University Programmes”, Journal of Further and Higher Education 25 (2001).
Anders Jonsson & Gunilla Svingby, ”The Use of Scoring Rubrics: Reliability, Validity and Educational Consequences”, Educational Research Review 2 (2007).
Berry O’Donovan et al., ”Know What I Mean? Enhancing Student Understandning of Assessment Standards and Criteria”, Teaching in Higher Education 9 (2004).
Ernesto Panadero & Anders Jonsson, ”The Use of Scoring Rubrics for Formative Assessment Purposes Revisited: A Review”, Educational Research Review 9 (2013).
Chris Rust et al., ”Improving Students’ Learning by Developing their Understanding of Assessment Criteria and Processes”, Assessment & Evaluation in Higher Education 28 (2003).
D. Royce Sadler, ”Indeterminacy in the Use of Preset Criteria for Assessment and Grading”, Assessment & Evaluation in Higher Education 34 (2009).