Högskolepedagogiskt centrum

Här samlas lärare för att diskutera pedagogisk skicklighet

Henric Bagerius och Eric Borgström.

Henric Bagerius, pedagogiskt ansvarig vid Högskolepedagogiskt centrum, och Eric Borgström, pedagogisk utvecklare vid Högskolepedagogiskt centrum, inledde konferensen med en dialogföreläsning under rubriken ”Vad är pedagogisk skicklighet?”.

I en riktad satsning vill Högskolepedagogiskt centrum arbeta tillsammans med lärosätets lärare för att främja pedagogisk skicklighet. En ny webbresurs har lanserats för att stödja arbetet.
– Alla lärare som anställs vid Örebro universitet ska ha visat pedagogisk skicklighet. Men vad är det egentligen? Och hur blir vi pedagogiskt skickligare tillsammans? funderar Henric Bagerius.

Den som anställs som lärare i högre utbildning ska ha uppvisat pedagogisk skicklighet. Så säger Högskoleförordningen, men vad pedagogisk skicklighet mer precist betyder finns inte definierat på nationell nivå. Örebro universitet har i och för sig en pedagogisk grundsyn, men ingen uttalad definition av pedagogisk skicklighet. Här finns en möjlighet till kollegiala samtal och kompetensutveckling menar Högskolepedagogiskt centrum, som nu lyfter frågan. Startskottet för satsningen var på årets högskolepedagogiska konferens i mitten av oktober. Den tog avstamp i forskningsprojektet Hur blir vi tillsammans pedagogiskt skickligare? som handlar om lärares och studenters syn på pedagogisk skicklighet.

I projektet har drygt sjuttio lärare vid Örebro universitet – två från varje huvudområde – fått besvara frågan vad pedagogisk skicklighet betyder för dem. Studenternas synsätt undersöks genom nomineringar som studenter skrivit i samband med studentkårens pedagogiska pris. I projektet arbetar Henric Bagerius, Eric Borgström och Högskolepedagogiskt centrums föreståndare Kristin Ewins.

Specifikt för lärarna är att de knyter pedagogisk skicklighet till att vara flexibel, reflekterad, kommunikativ och strukturerad. Studenterna å sin sida lyfter fram kvaliteter som att vara hjälpsam, omtänksam, trevlig och personlig. Gemensamt för både lärarna och studenterna är att de betonar att en skicklig lärare behöver vara kunnig, engagerad och lyhörd.

Lärare lyssnar på en föreläsning.

Ett femtiotal lärare deltog på konferensen.

– De tre kvaliteterna lärare och studenter i vårt material är överens om är en god bas. Lite förenklat kan man säga att lärarens kunnighet i första hand handlar om ämnet. Engagemanget skrivs fram som riktat mot både ämnet som sådant, undervisningsuppdraget och studenterna, medan lyhördheten förstås handlar om att se studenterna och känna in gruppen, säger Eric Borgström.

Under konferensen lanserade Högskolepedagogiskt centrum en resurs i form av en webbsida som handlar om pedagogisk skicklighet. Här finns filmer där begreppet diskuteras och underlag till en workshopserie. Materialet är tänkt att stödja den kollegiala utvecklingen av pedagogisk skicklighet vid Örebro universitet. Tanken är att pedagogiska ledare eller lärare tillsammans med sina kollegor ska använda materialet för att tillsammans utforska begreppet pedagogisk skicklighet och fundera över hur man gemensamt kan utvecklas i lärarskapet.

– På senare år har vi känt av stramare ramar runt undervisningen, och vi står inför många utmaningar idag som vi inte mött tidigare. Kanske är det just i sådana tider extra viktigt för kollegor att tillsammans stärka den pedagogiska skickligheten. Kompetensutvecklingen behöver inte vara märkvärdig eller tidskrävande. Ett ordnat, kollegialt samtal om en undervisningsutmaning – redan där är kompetensutvecklingen påbörjad, säger Henric Bagerius. 

Hur kan vi tillsammans bli pedagogiskt skickligare?

– Utbildning är en av universitetets huvuduppgifter, därför är det viktigt att vi lärare arbetar med hur vi tillsammans kan bli pedagogiskt skickligare, säger Andreas Ask, universitetsadjunkt i informatik.

Han är en av drygt femtio lärare som deltog på konferensen, som han tycker gav nya insikter och tankar att reflektera kring. Speciellt om vad pedagogisk skicklighet innebär för honom och hur han kan arbeta för att bli skickligare.

– Gemensamt för alla studenter är att de vill lära sig nya och spännande saker, att få verktyg för framtiden. Därför finns det ett behov för oss lärare att utvecklas tillsammans för att stötta så många studenter som möjligt, säger han.

Andreas Ask.

Andreas Ask är en lärarna som deltog på konferensen.

Som avslutning på konferensen höll Högskolepedagogiskt centrums föreståndare Kristin Ewins ett panelsamtal med Anna-Karin Larsson, Elin Vimefall och Jenny Windahl, universitetets tre fakulteters vicedekaner inom utbildning. Vicedekanerna framhöll under panelsamtalet att konferensen givit många goda exempel på det engagemang och kunnande som finns i lärarkåren, men att universitetet också behöver hitta nya former för professionell utveckling och lärande som lärare.

– Högskolepedagogisk skicklighet är en grundläggande del av lärarrollen. Genom att ständigt utveckla våra pedagogiska förmågor och färdigheter stärker vi undervisningen och anpassar den till dagens studenter, säger Anna-Karin Larsson, vicedekan vid Fakulteten för humaniora och socialvetenskap

På fakultetsnivå stödjer man arbetet med pedagogisk skicklighet genom plattformar för ämnesöverskridande samarbeten och satsningar på pedagogisk utveckling.

– Vi hoppas att det möjliggör och inspirerar till utvecklad pedagogisk skicklighet och nya former av lärande, säger Anna-Karin Larsson.

Vicedekanerna Elin Vimefall, Anna-Karin Larsson och Jenny Windahl i panelsamtal med Kristin Ewins.

Vicedekanerna inom högre utbildning: Elin Vimefall, Anna-Karin Larsson och Jenny Windahl deltog i ett panelsamtal med Högskolepedagogiskt centrums föreståndare Kristin Ewins. Foto: Petronella Ekström

 

Under konferensen presenterades årets pedagogiska utvecklingsprojekt

Peer learning som handledarmodell i VFU inom biomedicinsk laboratorievetenskap

Projektet syftade till att i samarbete med adjungerad klinisk adjunkt vid Hjärt- och lungfysiologiska kliniken, fysiologsektionen vid Örebro universitetssjukhus utveckla strukturerade läraktiviteter och implementera peer learning som en handledningsmodell inom VFU. Projektet genomfördes i en kurs med en kortare VFU där studenterna på biomedicinska analytikerprogrammet (T3) har fokus på EKG och patientbemötande i det korta mötet som en EKG-undersökning innebär.

Presentatörer: Ulrika Fernberg och Eva Oskarsson

Distansexamination på avancerad nivå inom bild- och funktion

Syftet med detta projekt var att utveckla distansundervisning och examinationer på avancerad nivå för kurser inom bild- och funktionsområdet. Vi har i projektet utvärderat kursernas innehåll, mål och vilka examinationer som bäst utvärderar målen och som dessutom är möjliga med distansundervisning. Det har varit värdefullt att diskutera tillsammans, olika kursansvariga och examinatorer, för att hitta en gemensam referensram och ett gemensamt tänk.

Presentatörer: Gabriella Lillsunde-Larsson och Jessica Montero 

Rum för mästarlära - plats för självständighet

Självständighet är ett ideal inom högre utbildning. Samtidigt kan lärare ofta betraktas som experter med definitiva svar. Särskilt påtagligt är det inom utbildningar med en tradition av mästarlära, men dynamiken återfinns också i handledningssituationer. I presentationen delas erfarenheter från att – inom ramen för ett högskolepedagogiskt projekt - initiera kollegiala processer syftande till att främja studenters kritiska tänkande och självständighet.

Presentatör: Nadia Moberg 

Stärka kvaliteten och relevansen i grundlärarstudenters första självständiga arbete

Vårt pedagogiska utvecklingsprojekt genomfördes inom ramen för Självständigt arbete I med inriktning mot matematik i Grundlärarutbildningen. Syftet med projektet var att stärka kvaliteten och relevansen i lärarstudenternas första självständiga arbete. I projektet har studenter, universitetslärare och verksamma grundskollärare samverkat för att identifiera och utveckla forskningsfrågor relevanta för både studenter och verksamma lärare.

Presentatörer: Frida Harvey 

Hur kan didaktik utmana och utveckla högre utbildning?

Utifrån erfarenheter av ett pedagogiskt utvecklingsarbete om studenters interprofessionella lärande, diskuterar vi didaktik som en modell där undervisningens komplexitet kommer till uttryck i relationer mellan studenter, ämnesinnehåll och de val lärare gör. Vi ger exempel på hur didaktiska frågor bidragit till att utmana vårt pedagogiska tänkande i utvecklandet av professionsöverskridande utbildningsmoment.

Presentatörer: Charlotta Pettersson och Katarina Hjortgren

Mötesplats hållbar utveckling - en programöverskridande utbildningsmodul

Den programöverskridande och inledande utbildningsmodul som vi utvecklat i detta pedagogiska projekt består av en tre-dagars obligatorisk introduktion till hållbarhet. Modulen innehåller faktakunskap om hållbarhetsfrågor samt samtal om känslor och värderingar. Målet är att lägga grunden till engagemang som kan vägleda studenten under utbildningstiden och i arbetslivet. Vikten av möten mellan olika program och reflekterande samtal lyftes av studenterna.

Presentatörer: Johanna Björklund och Annika Göran Rodell

Interprofessional Learning Platform to Enhance Anatomy Education at the School of Health Sciences at Örebro University

The School of Health Sciences aims to enhance anatomy education through interprofessional collaboration among the Sport, Occupational Therapy, and Medical Diagnostics units. This project addresses the challenges in forming and maintaining a functional interprofessional working group from a theoretical and practical perspective. This initiative is expected to improve educational quality and sustainability by maximizing resource use and increasing inter-disciplinary teacher and student interaction.

Presentatörer: Diego Montiel Rojas och Elodie Ponsot

Emotionellt lärande inom hållbarhetsundervisning

Undervisningsformer inom högre utbildning stödjer traditionellt generiska förmågor såsom problemlösning, analytiskt och kritiskt tänkande, men för att utveckla handlingskraft och vilja att ta ansvar för förändring och ta sig an mer komplexa frågor behövs även känslomässig utveckling. Detta projekt har särskilt fokus på utbildningen för ekonomer och projektets huvudsakliga syfte har varit att genomföra en kartläggning av vår undervisningspraktik och utveckla förslag på förändringar av kursupplägg och undervisningsformer för att stödja emotionell utveckling.

Presentatörer: Gun Abrahamsson och Per Carlborg 

Text: Anna Asplund
Foto: Anna Asplund