Här får studenterna undersöka psykologiska tester

Sara Edlund, Sofie Dahlman, Maria Holmström och Joakim Norberg står vid en glasmonter som visar gamla tester. Sara Edlund håller en låda med tester i sina händer.

Sara Edlund, Sofie Dahlman, Maria Holmström och Joakim Norberg är legitimerade psykologer och lärare på Psykologprogrammet.

Tolkningsbara bläckplumpar, klossar som ska in i rätt hål – eller omfattande frågeformulär. Under åren har mängder av olika sorters tester använts inom psykologin. Många av dem är fortfarande sekretessbelagda.
Nu finns en möjlighet för psykologstudenter vid Örebro universitet att ta del av testerna – i det nya Testoteket.

Namnet ”testotek” består av två delar: ”Test”, vilket syftar på psykologiska test, samt ändelsen ”-tek” som kommer från grekiskan och betyder ”samling”. Ett testotek är med andra ord en samling av test. Jämför med ”bibliotek” som är en samling av böcker.

Testoteket är en pedagogisk satsning som ger studenterna från Psykologprogrammet möjlighet att arbeta med en omfattande samling av psykologiska tester. Här kan studenterna öva och lära sig om både gamla och nya tester inom psykologin.

Ett av redskapen som en psykolog använder i en utredning är tester där intelligens, kunskap och färdigheter undersökts. Det kan handla om ett barn som har svårt med skolarbetet, en patient med misstänkt demenssjukdom eller för att se om en person är lämplig för ett visst jobb.

Därför är det viktigt att studenterna på Psykologprogrammet får möjlighet att arbeta med olika tester under utbildningen. För att stimulera studenternas kunskaper och färdigheter om psykologiska test har lärare, studenter och amanuenser vid Örebro universitet skapat rummet Testoteket.

Här har studenterna tillgång till en samling av historiska och moderna tester som har använts eller används i psykologiska utredningar. Tanken är att studenterna på egen hand ska öva genom att testa varandra och förkovra sig i olika test utöver dem som studenterna får ta del av i utbildningen.

En portfölj med ett äldre test som användes för att bedöma utvecklingen hos små barn. I portföljen finns bland annat klossar, en bok, en bil och en docka.

I en av portföljerna finns ett äldre test som användes för att bedöma utvecklingen hos små barn.

– Vissa tester har förfinats och andra skulle vi aldrig göra idag. Genom Testoket vill vi visa bredden men också den historiska delen av tester, säger Mara Holmström, lärare på Psykologprogrammet.

Sverige har en lång tradition av att jobba med tester. I en glasmonter kan studenterna se tester som har använts historiskt och i ett skåp finns stora svarta portföljer som innehåller olika tester från dåtid och nutid.

– När det spred sig att vi skulle skapa ett Testotek var det några verksamheter som hörde av sig och ville donera gamla tester för att utvidga Testoteket, säger Sara Edlund, lärare på Psykologprogrammet.

Etik och moral i undervisningen om tester

Från och med termin fem får studenterna börja använda Testoteket. Tidigare terminer har studenterna läst om arbetslivets tester, utredningsmetodik och testsekretess. Testerna för att till exempel utreda personlighet, begåvning, färdigheter och kunskap är hemliga. Om frågorna skulle komma ut kan de inte längre användas och liknande test görs i hela världen.

– Man ska inte kunna öva på frågorna inför en utredning eller när du söker jobb för att få ett bättre resultat, säger Sofie Dahlman lärare på Psykologprogrammet.

Testerna är ett redskap i en utredning och studenterna behöver även få kunskap om etik och moral i arbetet med tester. När man startar en utredning måste psykologen prata med patienten eller vårdnadshavare till en patient om olika scenarier som ett test kan visa.

– Som psykolog måste du förstå att ett en utredning ger konsekvenser för människor i deras vardag och med det kommer ett stort ansvar, säger Sara Edlund.

Sex tavlor som visar bilder som den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach började använda 1921.

Kan bläckplumpar säga något om personligheten? På väggen i Testoteket hänger sex av de tio mångtydiga bilder som den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach började använda 1921. Testpersonerna får berätta vad som syn på bilden, något som kan ge en djupare inblick i personens tankar och personlighet. Metoden var flitigt använd under 1900-talet, men har också varit mycket omdiskuterad.

Text och foto: Anna Asplund