Aktiva studenter gav bättre studieresultat – nu vinner Walkshop-modellen pedagogiskt pris
I Learning Lab finns en flexibilitet med ORU-väggar som går att fälla ut – och skriva på.
Studenter som vandrar runt i klassrummet och skriver på väggarna – för att lära sig programmera. Lärare på Systemvetenskapliga programmet vid Örebro universitet har utvecklat en innovativ metod för att undervisa. En modell som också belönats med Svenska informationssystemakademins pedagogiska pris.
Motiveringen – därför prisas Walkshopmodellen:
”Det här bidraget förtjänar högsta betyg samtliga kriterier. Kommunikationen är klar och tillgänglig och når rätt publik. Walkshop-modellen sätter studenternas lärande i fokus och arbetssättet har potential att öka intresset för informatik. Dess ämnesrelevans är uppenbar och kan främja ämnesdidaktisk utveckling. Bidraget har potentialen att vara varaktigt och sprida goda undervisningsmetoder till andra. Sammanfattningsvis är detta väl förtjänt och förtjänar att belönas med SISA:s pedagogiska pris."
Källa: Svenska informationssystemakademin (SISA).
Glöm föreläsningssalen där en lärare står längst fram och pratar inför en grupp antecknande studenter. Eller den klassiska kodningen där varje student löser sina uppgifter i ensamhet framför en dator, med stöd av anteckningar eller kurslitteratur.
De dåliga studieresultaten på kursen i programmering fick lärarna på Systemvetenskapliga programmet vid Örebro universitet att tänka om.
– Vi vet att den första programmeringskursen är svår och såg att den traditionella pedagogiken fungerade rätt dåligt. Många av våra studenter har aldrig programmerat förut – det här är helt nytt för dem, berättar Johan Petersson, universitetslektor och forskare i informatik vid Handelshögskolan på Örebro universitet.
Utnyttjar rummet och skriver på väggarna
Resultatet blev en ny undervisningsmetod som vuxit fram under det senaste decenniet och som går under namnet walkshops. Studenterna delas in i grupper genom lottning för att slippa den stress det kan innebär att behöva välja, eller bli vald. De uppgifter som ska lösas finns uppsatta på väggarna, som också går att skriva på, i lärosalar där studenterna går omkring.
– Det handlar mycket om hur vi utnyttjar lokalerna och framför allt väggarna. I vårt Learning Lab här på Örebro universitet går det att skapa rum i rummet tack vare de utfällbara ORU-väggarna, som man också kan skriva på.
Finns det inga skrivbara väggar går det att använda whiteboards.
– Bara att alla studenter står upp är jättevärdefullt. Det ger ett aktivt lärande där studenterna driver arbetet framåt och bestämmer takten, säger Johan Petersson.
Lär av varandra
Under två timmar arbetar studenterna stegvis med de olika uppgifterna tillsammans. Då och då uppmanas de också att prata med en annan grupp och ta del av varandras svar.
– Vi kallar det för kollaborativt lärande: att jobba ihop mot ett gemensamt mål och samtidigt öva generiska förmågor som att göra sin röst hörd, förklara och lyssna.
Studenterna lär både av varandra och av två studenter från högre terminer som finns med som studenthandledare och som – precis som läraren – cirkulerar runt för att lyssna och hjälpa till. Arbetssättet fångar också upp att nybörjargrupperna ofta består av enstaka individer med förkunskaper.
– Tidigare har jag alltid haft lite dåligt samvete för de studenter i gruppen som redan kan mycket om programmering. Det finns alltid ett par personer som kan lite mer än de andra. Här får de en viktig roll och en möjlighet att utvecklas genom att förklara för andra, säger Johan Petersson.
Studenterna får återkoppling
Som ensam lärare med 90 studenter är det inte alltid enkelt att ge den återkoppling som studenterna förtjänar. Men med den nya metoden är det möjligt, menar Johan Petersson.
– När jag föreläser står jag inför en grupp där i bästa fall någon enstaka student vågar räcka upp handen och ställa frågor. Fem veckor senare ser jag på tentan om de har förstått. Här går jag runt med örat mot marken och märker när jag ska kliva in och förklara eller ge en hint som hjälper dem vidare. Det blir enkelt att gå in och säga ”superbra att ni tänker på det här – nästa gång kan ni också prova det här”, säger han.
Ett mål är att studenterna ska få syn på sin egen lärprocess och reflektera över hur de lär sig något. Halvvägs in i lektionen får de ta en paus och diskutera i grupper hur de tycker att det går och på vilken sätt de själva bidrar i gruppen.
– Någon kanske kommer på att hon eller han har pratat för mycket, eller för lite. Det blir en chans att komma till tals och få till ett ännu bättre arbete i gruppen.
Positiv respons från studenterna
I stället för att studenterna får ta del av ett facit efter en walkshop, får de se filmer där Johan eller någon av övriga lärare löser uppgifterna och samtidigt förklarar både begrepp och tankesätt.
– Den pedagogiska tanken bakom det är att man lär sig genom att härma en person som är duktig på det den gör. Studenterna kan sitta hemma och koda samtidigt som de tittar på filmen.
Sedan utbildningen började med walkshops har resultatet på den första programmeringskursen blivit allt bättre. Och responsen från studenterna är positiv.
– Studenterna säger att det är himla kul och vi märker att de lär känna varandra. Att de tycker att det är roligt är banne mig viktigt, säger Johan Petersson.
Vinnare av pedagogiskt pris
Walkshopmetoden har väckt intresse inte bara på Örebro universitet, utan även runt om i landet. Lärare från andra lärosäten har varit på studiebesök för att höra mer och tidigare i höst var Johan Petersson och hans kollegor i Borås, där metoden nominerats till ett pedagogiskt pris. Priset delas ut av Svenska informationssystemakademin, en intresseorganisation för institutioner som undervisar i informatik och systemvetenskap.
Örebrogänget tog hem segern och walkshop-modellen vann det pedagogiska priset 2023.
– Att uppmärksammas för pedagogiska insatser är svårare än på forskningssidan, vilket gör att det känns extra roligt – även om det var roligt redan innan vi vann. Vi har faktiskt drivit det här som ett forskningsprojekt där vi utvecklat en modell, utvärderat tillsammans med studenter och sedan fortsätt utveckla. Att få pris gör att man blir ännu mer sugen på att prova innovativa idéer.
Vad blir nästa steg?
– Vi har precis infört användandet av generativ AI, där vi lär studenterna att använda Chat-GPT på ett smart sätt. Det är ett effektivt verktyg, samtidigt som det inte alltid blir rätt. Studenterna uppskattar det jättemycket. De kommer att använda sådana här verktyg när de kommer ut i arbetslivet och behöver därför ha med sig både kunskap och kritiskt tänkande, säger Johan Petersson.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Magnus Hansson/Anna Lorentzon
Walkshopmodellen – några nyckelbegrepp
Aktivt lärande: Studenter deltar aktivt i sin inlärningsprocess, ofta genom diskussioner, problemlösning och praktiska övningar.
Kollaborativt lärande: Studenter arbetar tillsammans i grupper för att förstå ett ämne eller lösa ett problem.
Peer Learning: Studenter lär sig av och med varandra genom att dela kunskaper och erfarenheter.
Scaffolding: Läraren ger stödstrukturer för att hjälpa studenter att öka sin förståelse, stödet är situationsberoende och minskas gradvis i takt med ökad självständighet.
Formativ återkoppling: Kontinuerlig, konstruktiv återkoppling för att hjälpa studenter se vart de är på väg, hur de ligger till och vad nästa steg är.
Metakognitiv utveckling: Processen där studenter genom ökad medvetenhet om sitt eget tänkande och lärande, själva kan reglera detta för bättre resultat.
Modelling: Läraren demonstrerar en färdighet eller koncept för studenterna att härma och samtidigt lära av praktiska exempel.
Här är Learning Lab
Learning Lab är en pedagogisk testmiljö som finns i Långhuset på Örebro universitet. Här utforskar och lärare och studenter tillsammans framtidens lärmiljöer.
Vad har lärmiljön i Learning Lab betytt för att utveckla modellen med walkshops?
– Learning Lab har spelat väldigt stor roll för att tweaka till och förfina metoden. Vi har också använt salen P2 mycket. Jag vill dock understryka att vi jobbade så här redan innan vi hade tillgång till speciella lokaler. Enligt mig är det snarare en fråga om hur man använder rummet än rummet i sig. Men att vi på ORU fortsätter att utveckla våra flexibla lärmiljöer tror jag är oerhört viktigt. Det märks så tydligt på studenternas engagemang att de motiveras av känslan att de här rummen är gjorda för dem, säger Johan Petersson.
Läs mer om Learning Lab Örebro.