Instruktioner för författare till skriftseriens arbetsrapporter
Vid Örebro universitet pågår en rad högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt. Det är både projekt som är förlagda till Högskolepedagogiskt centrum och projekt som har initierats av lärare och forskare på universitetets institutioner.
Skriftseriens redaktion
Serien leds för närvarande av två redaktörer, docent Henric Bagerius (henric.bagerius@oru.se) och universitetslektor Eric Borgström (eric.borgstrom@oru.se). Redaktionen har ett visst stöd i arbetet från Högskolepedagogiskt centrum.
Skriftseriens syfte
Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet är en enkel och tillgänglig publikationskanal för dem som arbetar i högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt vid lärosätet. Arbetsrapporterna ska stimulera det vetenskapliga samtalet om undervisning och lärande i högre utbildning.
Fördelarna med en skriftserie är flera:
- Den uppmuntrar till tydlig dokumentation av en viktig del av universitetets verksamhet som annars sällan synliggörs.
- Den innebär att ny kunskap om högskolepedagogik och ämnesdidaktik blir tillgänglig både inom och utanför universitetet.
- Med sin redaktion och sin kollegiala granskning erbjuder den en kvalitetssäkring av rapporter från universitetets högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska utvecklingsarbete.
- Den kan hjälpa enskilda medarbetare i deras pedagogiska meriteringsprocess.
- Den kan bidra till att sprida kunskap om Örebro universitets högskolepedagogiska satsning och visa att högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk utveckling är ett prioriterat område vid universitetet.
Skriftseriens innehåll och målgrupp
Skriftseriens rapporter kan behandla både praktiska och teoretiska frågor inom områdena högskolepedagogik och ämnesdidaktik och man kan utforma dem på olika sätt.
Rapporterna ska förhålla sig till kunskapsläget inom områdena högskolepedagogik och ämnesdidaktik och på något sätt bidra till deras utveckling. På så sätt visar vi att universitetets pedagogiska och didaktiska utvecklingsarbete vilar på vetenskaplig grund.
Rapporterna ska också ha ett innehåll som kan vara av intresse för lärare och forskare utanför ett specifikt ämne. På så vis kan rapporterna underlätta ett kunskapsutbyte mellan olika ämnen inom universitetet och ge upphov till nya tankar och idéer om undervisning och lärande i högre utbildning.
Författare till skriftserien är lärare, forskare och pedagogiska utvecklare som bedriver högskolepedagogiska utvecklingsprojekt vid universitetet.
Skriftserien riktar sig till alla vid, och utanför, Örebro universitet som är intresserade av högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska frågor.
Arbetsrapporternas utformning
Arbetsrapporterna publiceras elektroniskt i form av öppen tillgång (open access) i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) och nås från Högskolepedagogiskt centrums sidor på oru.se. Det finns en särskild mall för rapporterna (universitetets B-mall för avhandlingar) och de har vanligtvis 4000 till 8000 ord. Tanken är att författarna, om de vill, senare ska kunna utveckla sina rapporter till texter som kan publiceras i andra format, till exempel som vetenskapliga artiklar eller bokkapitel.
Arbetsrapporterna ska inledas med en sammanfattning på max en sida på det språk (svenska, danska, norska eller engelska) som rapporten är skriven. Sammanfattningen bör ge läsaren en bild av vad rapporten handlar om och särskilt lyfta fram de viktigaste slutsatserna i eller resultaten av det högskolepedagogiska eller ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt som rapporten handlar om.
Författarna ska dessutom skriva ett engelskt abstract på cirka 150 ord och ange ett antal nyckelord på engelska. Abstract och nyckelord behövs för posten i DiVA.
Arbetsrapporternas vetenskapliga och kollegiala granskning
Varje manus som skickas in granskas av skriftseriens redaktörer och ytterligare en granskare. Serien har inte de krav på forskningsanknytning, teoretisk förankring och utvecklad metodologi som vanligen ställs på en vetenskaplig artikel. Men, för att ett manus ska publiceras behöver det ha sådana vetenskapliga kvaliteter att det kan antas bidra till ett vetenskapligt samtal om undervisning och lärande i högre utbildning.