Paperpresentation 20 maj
Att utveckla och säkra kvalitetsarbetet inom högre utbildning
Hög kvalitet är centralt inom högre utbildning, men det finns många olika perspektiv att betrakta kvalitet utifrån. Olika logiker utgående från t.ex. konsumentskydd, akademisk nivå, entreprenöriella möjligheter (varumärke), verksamhetsledning (management) och flödesmässig effektivitet (genomströmning) kan användas för att beskriva kvalitet. Till dessa logiker kan kopplas förebyggande kostnader (t.ex. kvalitetssäkringssystem och kontroll/examination) och kvalitetsbristkostnader (t.ex. omexamination på kort sikt och kompetensbrist i yrkesroll på längre sikt), som kan vara både direkta och indirekta. Mätbarhetsaspekter kan ha stor påverkan på inriktning och uppföljning av kvalitetsarbetet. Kortsiktigt mätbara aspekter kan ofta få stort genomslag i förhållande till långsiktiga svårmätbara aspekter.
Föredraget kommer att kritiskt problematisera kvalitetsarbetet inom högre utbildning baserat på litteratur, egen utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet, samt tidigare erfarenhet från olika roller i näringslivet. Samverkan kommer även att diskuteras som ett medel för att utveckla kvalitetsarbetet.
Presentatör: Carl Olsmats
En policys färd: Undersökandet av implementeringen av en utbildningspolicy inom högre utbildning
Inom ett longitudinellt forskningsprojekt analyserar vi en policys implementeringsprocess och hur denna påverkar högre utbildningspraktik. Vi ser policyimplementering som en komplex process som påverkas av hur policyn värderas av dem den berör, av organisationsmässig distans till dess ursprung, av organisationskultur samt dennas relation till policys koordinerande funktion. Vidare ser vi att olika berörda parter präglas av olika tidsperspektiv i sina förväntningar på policyns effekter, och att olika tidsdimensioners intrikata ömsesidiga påverkan försvårar studiet av en policyimplementering som en isolerad företeelse. Vi föreslår att de förväntningar man har på en policys effekt inom komplexa, autonoma institutioner (eg. universitet, högskolor) bör utgå ifrån att denna komplexitet är inneboende och ofrånkomlig i policyimplementering. Preliminära resultat antyder vidare att implementeringsprocesser av detta slag präglas av förhandlingar, vilket utmanar policyns avsedda koordinerande effekt. Vi ser att såväl ledare som lärare konstruerar individuella tolkningar av, liksom sätt att agera på, policyn. Allt detta talar emot ett synsätt på policyutvärdering som ett instrumentellt sökande efter avsedd effekt.
Presentatörer: Johanna Bergqvist Rydén, Torgny Roxå och Katarina Mårtensson