Paperpresentation 19 maj
Psykologisk diskomfort: En kvalitativ studie av biträdande forskarhandledares erfarenheter
Att vara ny biträdande forskarhandledare är omgärdat av flera utmaningar, till exempel intellektuella, sociala eller psykologiska. Den här presentationen beskriver det preliminära resultatet av en kvalitativ studie av nya biträdande forskarhandledares utmaningar, nämligen erfarenheter av psykologisk diskomfort. Studien bygger på ett 30-tal semi-strukturerade intervjuer som spelats in via zoom och sedan analyserats tematiskt. Flera av forskarhandledarna beskriver olika dimensioner av psykologisk diskomfort relaterade till forskarmiljön, i relationen till de andra handledarna i handledarteamet eller till sina doktorander. Det är dessa preliminära iakttagelser som kommer att diskuteras lite närmare i den här presentationen.
Presentatör: Cecilia Almlöv
Bihandledare: En begränsad eller en obegränsad roll?
Att vara två handledare kan underlätta och stabilisera den enskilda forskarutbildningen, men också göra processen mer komplex och skapa ett spänningsfält av motstridiga råd och olika förväntningar mellan handledare och doktorand (Morag & Crosta, 2019; Phillips & Pugh, 2005; Watts, 2010). Bihandledarrollen har beskrivits i positiva termer, som bidragande med specifik kompetens i handledningen (Paul, Olson, & Gul, 2014), men uppdraget kännetecknas också av utmaningar och dilemman (Olmos-López & Sunderland, 2017), även i förhållande till det akademiska etablissemanget (Grysell, 2016). För att utröna bihandledarens villkor för handledning, hur rollen definieras och vad som kännetecknar deras erfarenheter genomfördes en enkätstudie som besvarades av 820 bihandledare. Våra resultat visar generellt bihandledning som en positiv upplevelse, men samtidigt det komplexa i uppdraget, samt en stor spännvidd i bihandledarnas syn på sin roll och sitt akademiska uppdrag och skiftande relationer kring doktorandernas forskning.
Presentatörer: Sylvi Vigmo, Margareta Jernås, Erik Andersson och Tomas Grysell