Sportklubbar och burksamlare viktiga för att pantsystemet ska fungera

Tanken bakom pantsystemet är mycket enkel. När du köper en burk läsk får du betala en krona extra i pant. Den kronan får du sedan tillbaka när du lämnar tillbaka den tomma burken i en pantmaskin.

Men så ser inte unga i Sverige på pantsystemet, visar forskning publicerad i forskningstidskriften Accounting Forum.

Företagsekonomen Sabina Du Rietz, som forskar om styrning och mätning av hållbarhetsfrågor, har analyserat svar från fokusgrupper med unga i åldrarna 15 – 28 år från olika delar av Sverige. De har där de ingående berättat om hur de ser på pant. Det visar sig att det är mycket vanligt att någon helt annan än den som har betalt panten är den som lämnar tillbaka burken.

– Ungdomar uppfattar det inte som ett pantsystem. De missar att man betalar in pengar och får tillbaka dem. I stället ser de det bland annat som ett belöningssystem. Man blir belönad för att man återvinner.

232 återlämnade förpackningar – per svensk

Enligt insamlingsbolaget Returpack kom 88,2 procent av alla sålda burkar och PET-flaskor tillbaka 2021. Det betyder i teorin att varje svensk lämnar tillbaka 232 förpackningar på ett år.

Men i själva verket är det alltså ofta någon annan som står för återlämnandet och får pengarna. De som har deltagit i undersökningen berättar om olika vägar för de urdruckna flaskorna och burkarna att nå till pantmaskinen. Inom familjen kan barnen belönas med pantpengarna om de går iväg med föräldrarnas burkar. Det är också vanligt att på olika sätt lämna burkar till någon som ser ut att ha behov av pengarna eller donera till den lokala idrottsföreningen.

–  Det finns många ideella organisationer som gör en bra sak genom att utnyttja den här pantpengen, säger Sabina Du Rietz.

Nya metoder för insamling

Systemet för burkpant har också undan för undan anpassats till att vi som konsumenter inte pantar våra egna förpackningar. Idag finns stora pantautomater där det går att hälla i säckvis med burkar samtidigt. Returpack har tagit fram burkbehållare att fästa på sidan av papperskorgar och också stora behållare för den som vill donera sin pant vid till exempel konserter eller fotbollscuper. 

Dessutom finns olika sätt att uppmana organisationer, som idrottsklubbar, att samla. Bland annat genom att dela ut prispengar till de föreningar som samlar mest.

Samtidigt finns det andra branscher som är intresserade av pantsystemet för att öka återvinningen av sina produkter när de är färdiganvända.

– Jag hoppas att det här ska få oss att förstå hur pant fungerar. Om vi i andra sammanhang vill starta pantsystem ska vi veta skillnaden på de här finansiella incitamenten. Vi ska inte ha en rosig bild av att alla är cirkulära konsumenter, säger Sabina Du Rietz.

Vilken betydelse har burksamlarna för att pantsystemet ska fungera?

– Sannolikt är de helt avgörande. Vi har inga siffror på det i det svenska systemet, men det är väldigt vanligt hos ungdomarna i undersökningen. Siffror från USA tyder på att det kan vara femtio procent som återvinns på det sättet.

 

Text och foto: Jesper Mattsson