Otydlig yrkesroll möjlig orsak till att få män söker utbildning i kriminologi

Förra hösten började en arbetsgrupp knuten till Kriminologiprogrammet sitt arbete med att på ett systematiskt sätt försöka öka jämställdheten på programmet. Arbetsgruppens arbete är i sin tur en del av en satsning för att förbättra jämställdhetsintegreringen på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, JPS.

– JPS har i ett pilotprojekt provat att jobba på detta systematiska sätt. Nästa steg är att lyfta modellen till hela universitetet för att 2023 kunna ha en handlingsplan för ett brett utvecklingsarbete, säger Elin Weiss, verksamhetsutvecklare för lika villkor och jämställdhet.

Betydligt fler män i starten

Arbetsgruppen på Kriminologiprogrammet utgick från en analys av den egna utbildningen. Den skeva fördelningen mellan könen var uppenbar: 85 procent av studenterna är kvinnor och 15 procent män, en fördelning som också stämmer överens med samma utbildning på andra universitet. Det kan jämföras med det nationella snittet för samtliga universitetsutbildningar som är 65 procent kvinnor mot 35 procent män.

– Det första steget för oss var att ta reda på varför det ser ut som det gör idag. När programmet startade 2015 var det betydligt fler män som sökte i första hand och blev antagna, säger Karl Olsson.

Sedan dessa har antalet kvinnliga förstahandssökande nästan fördubblats, och andelen män stadigt minskat.

Varför ansåg ni att få män på utbildningen är ett problem?

– Det är viktigt för undervisningen i sig med olika perspektiv. Men det är också viktigt att det inte blir en ojämn könsfördelning på arbetsmarknaden, som kan påverka lön och status på yrken, säger Karl Olsson.  

På arbetsmarknaden kan överskottet av kvinnor får konsekvenser:

– Män kan få en positiv särbehandling eftersom myndigheter har krav på sig enligt lagen att verka för en jämn fördelning mellan könen bland de anställda, säger Karl Olsson.

Antagning speglar de sökande

Gruppen gick vidare med att undersöka om det finns något i antagningsprocessen som orsakar skillnaden mellan könen. Men så är inte fallet enligt Karl Olsson, eftersom antagningen speglar könsfördelningen bland de sökande.

Analysen visade att män i relativt hög grad blir antagna i gruppen som gör högskoleprovet. Statistiken visa också att de som blir antagna på betyg i högre grad avslutar sin utbildning, alltså för det mesta kvinnor.

En del av det systematiska förbättringsarbetet var en fokusgrupp med tre manliga studenter. De hade flera förklaringar till varför så få män söker Kriminologiprogrammet:

*yrkesrollen kriminolog uppfattas som otydlig och är inte väletablerad på arbetsmarknaden ännu.

*utbildningen är hyfsat ny

*män väljer hellre professionsutbildningar

*konkurrens från polisutbildningen

Sammantaget har arbete gett ledningen för Kriminologiprogrammet underlag att gå vidare för att verka för en bredare rekrytering.

– Vi kan tydligare visa vilka konkreta yrken som finns, inom kommuner, polisen, frivården och kriminalvården till exempel, säger Karl Olsson och lyfter fram kommunernas uppdrag att arbeta brottsförebyggande och med att skapa trygghet.

Nya former av examination

En konkret åtgärd riktade till potentiella studenter är intervjuer med alumner och arbetsgivare Alumner får också under hösten möjlighet att svara på en enkät om sitt yrkesliv.

Det höga söktrycket medför en viss nivå på antagningskraven, och är alltså inget som Kriminologiprogrammet kan ändra på. Karl Olsson ser däremot möjligheter att ändra inslag i utbildningen som forskning visat ökar genomströmningen för fler grupper.  Det kan till exempel vara formerna för examination och möjligheterna till praktik. Det sistnämnda är idag inte ett obligatoriskt moment.

Text: Maria Elisson
Foto: Jesper Eriksson