Örebroforskarnas uppmaning till IPCC: Tydligare råd och mer mångfald
Bildtext: Karin Gustafsson, Rolf Lidskog och Adam Standring, alla tre forskare i miljösociologi vid Örebro universitet, skriver var sitt kapitel i boken om IPCC – om behovet av samhällsvetenskaplig forskning, mångfald och möjligheter för unga forskare.
– För att uppnå den förändring som krävs för att möta de pågående klimatförändringarna kan IPCC inte bara beskriva det som gått fel utan måste våga ge tydligare vägledning om vad som bör göras, säger Rolf Lidskog, professor i miljösociologi vid Örebro universitet.
I en ny bok utvärderar forskare från 13 länder FN:s klimatpanel IPCC. Tre Örebroforskare bidrar med var sitt kapitel – med den gemensamma nämnaren att IPCC behöver förändras.
FN:s klimatpanel IPCC har i uppdrag att göra övergripande sammanställningar av den forskning som beskriver klimatförändringarna, hur de påverkar våra samhällen och jordens ekosystem och hur klimatförändringarna kan begränsas. Under det senaste året har rapporter från den sjätte kunskapssammanställningen presenterats.
– IPCC är noga med att söka konsensus och bara presentera vad vetenskapen säger. De vill undvika att vara kontroversiella. Naturvetare har beskrivit vad som händer när klimatet blir varmare men nu är det dags för nästa steg – att beskriva hur vi måste förändra samhället, säger Rolf Lidskog.
Lösningar som fungerar
I Parisavtalet från 2015 förbinder sig länder att arbeta för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader.
– Idag är det upp till olika länder att försöka finna vägar framåt – men IPCC måste ge tydligare råd om målen ska bli verklighet, säger Rolf Lidskog.
– Forskare, som vet hur samhället fungerar, kan bidra med kunskap om hur länder kan göra genomgripande förändringar. Det räcker inte att ta fasta på tekniska lösningar. Dessa måste vara realistiska och fungera i samhället, säger Rolf Lidskog.
Behöver breddas
Organisationen behöver alltså fler samhällsvetare och Adam Standring håller med. Han skriver om forskarna inom IPCC - var de kommer ifrån, inom vilka ämnen de är aktiva och vilken erfarenhet de har.
– IPCC behöver breddas – på flera sätt. Idag är det vita män från Västeuropa eller Nordamerika som dominerar, säger han.
– Framför allt saknas kvinnor från södra halvklotet som inte har engelska som modersmål, säger Adam Standring.
Uttalat mål om mångfald
Det har skett förändringar sedan IPCC:s första rapporter på 1990-talet och organisationen har ett uttalat mål att öka mångfalden.
– En ökad mångfald kommer att öka kompetens och leda till bättre rapporter. Men det finns fler aspekter av mångfalden. Till exempel att undertecknande länder känner sig mer representerade i IPCC, säger Adam Standring.
Hans kollega Karin Gustafsson har undersökt ett område som knyter an till detta – hur organisationen bygger för framtiden.
– Yngre forskare, som ska eller nyss har disputerat, är en outnyttjad resurs och kompetens som skulle kunna bidra till utvecklingen av IPCC. Idag är det ytterst få forskare som redan tidigt i karriären får jobba med IPCC, säger Karin Gustafsson.
En möjlighet för forskare från södra halvklotet
IPCC har ett stipendieprogram för doktorander och postdoktorer. Det startade efter att IPCC fick nobelpriset 2007. Men programmet saknar tydlig uppföljning och det finns inte en naturlig koppling med en kontinuerlig kontakt mellan de som deltar i programmet och forskare inom IPCC.
– Stipendieprogrammet är en möjlighet för forskare från södra halvklotet att på sikt inkluderas i IPCC:s arbete. Men det krävs ett strategiskt arbete och mer administrativa och ekonomiska resurser för att dessa forskare ska kunna gå från att vara stipendiat och doktorander till att delta i IPCC:s arbete och därmed minska dominansen av vita västerländska män och öka mångfalden, säger Karin Gustafsson.
Text och foto: Linda Harradine
Boken Making Climate Knowledge Globally: A Critical Assessment of the Intergovernmental Panel on Climate Change beskriver systematiskt alla aspekter av IPCC. Boken ges ut av Cambridge University Press och forskare vid Örebro universitet bidrar med flest kapitel, 3 av 28. Boken i sin helhet och enskilda kapitel kan gratis laddas ner här.
– En bok för beslutsfattare, politiker på alla nivåer, studenter och intresserade. Den svarar på frågan var kunskapen kommer ifrån, säger Karin Gustafsson.
– Bokens författare kommer från många olika ämnen och det känns som om det är 500 års erfarenhet samlat i en bok. Det har inte gjorts förut, säger Adam Standring.
Forskarna hoppas också att IPCC får nytta av boken och kan utvärdera sitt arbete och utvecklas.
– FN:s klimatpanel IPCC är viktig inte bara för klimatfrågan utan som förebild för andra expertorganisationer. Många försöker kopiera den i sitt arbete med andra miljöfrågor, säger Rolf Lidskog.