”Utbildningssystemet genererar ungdomsarbetslöshet, arbetsmarknadspolitiken reproducerar den”
Alexandru Panican.
– Vi har två viktiga välfärdssystem som inte har fungerat som önskat sedan 1990-talet, säger Alexandru Panican, professor i socialt arbete vid Örebro universitet.
Han deltog i ett seminarium i Almedalen om den stora utmaningen som samhället möter just nu - gängrelaterad kriminalitet.
Enligt polisen är 4 000 personer aktiva i kriminella nätverk och ytterligare 48 000 kopplas till gängen. Välfärdssystemen spelar här en avgörande roll och ska säkerställa att unga får en trygg väg in i vuxenlivet.
De två välfärdssystemen som Alexandru Panican är kritisk mot är utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken.
– Utbildningssystemet genererar hög ungdomsarbetslöshet. Om man inte har ett jobb väljer en del ungdomar en annan väg, säger Alexandru Panican.
Ett problem är att ungefär 25 procent av ungdomarna i Sverige saknar gymnasiekompetens. Ett annat är att för få väljer yrkesprogram på gymnasiet, runt 29 procent.
– Redan där vet vi att det kommer att generera arbetslöshet bland unga. I Sverige är det svårt att få en anställning utan gymnasiekompetens och antalet ungdomar som väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet borde ligga på runt 55 procent, säger han.
Lokal arbetsmarknadspolitik fungerar dåligt
Sverige har idag omkring 100 000 arbetslösa unga. Alexandru Panican är kritisk till arbetsmarknadspolitiken som kommunerna satsar på och som går ut på kontroll och sanktioner – allt för att öka det individuella ansvarstagandet när man söker jobb eller praktik.
– Denna modell fungerar dåligt, tyvärr. Den leder inte till etablering på arbetsmarknaden och ökar socialbidragsberoende.
Enligt honom fungerar den så kallade resursaktiveringen mycket bättre. Det handlar om att erbjuda genomtänkta utbildningar som efterfrågas på lokal och regional nivå och arbetslivserfarenheter för den reguljära arbetsmarknaden.
– Det här är strukturella problem som behöver lösas på politisk nivå. Vi frågar oss varje år varför vi inte ser någon förändring, samtidigt som vi gör mer av samma saker som inte fungerar, säger Alexandru Panican.
Text: Jasenka Dobric
Foto: Marie Brodin
I seminariet som arrangerades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – Forte, medverkade:
Annelie De Cabo Y Moreda, socionom, fil. dr i socialt arbete, Göteborgs universitet
Linnéa Österman, kriminolog, Göteborgs universitet
Alexandru Panican, professor i socialt arbete, Örebro universitet
Carin Götblad, polismästare på Nationella operativa avdelningen, Polisen
Anders Bolund, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris
Här kan du se seminariet Bortom segregation och fattigdom - vilka är skälen till gängkriminalitet?