Låginkomsttagare får kortare liv – men deras sjukvård kostar mer
Personer med de lägsta inkomsterna i Sverige har 17 – 18 procent högre vårdkostnader än övriga grupper. Detta räknat över hela livet. Det visar en stor undersökning som bland andra Naimi Johansson vid Örebro universitet har gjort.
Personer med låga inkomster lever kortare än de som tjänar bra.
Ändå kostar deras vård mer, räknat över hela livet.
– Den lägsta inkomstgruppen har högre sjukvårdskostnader redan från 20-årsåldern. I medelåldern är de nästan dubbelt så höga, säger hälsoekonomen Naimi Johansson, forskare vid Örebro universitet.
Studien, av Stephanie Fledsberg och Mikael Svensson vid Göteborgs universitet samt Naimi Johansson vid Örebro universitet är publicerad i European Journal of Public Health.
Forskarna, från universiteten i Örebro och Göteborg, har studerat data om invånarna i Sveriges fyra största regioner under ett utvalt år. Det handlar om totalt 440 000 personer i regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland. Utifrån det stora underlaget har en beräkning för sjukvårdskostnaderna och läkemedelskostnaderna under hela livet som vuxen gjorts. Genom att ta hänsyn till skillnader i livslängd mellan olika inkomstgrupper har det gått att få fram en total prislapp på vården – från 20 års ålder till livets slut.
– Just livstidsperspektivet är det unika med vår undersökning, säger Naimi Johansson, forskare vid Örebro universitet och Region Örebro län.
Forskarna har delat in gruppen i fem undergrupper, utifrån inkomst. En grupp sticker ut jämfört med de andra: de som har allra lägst inkomst.
– Det är intressant att det bara är en grupp som skiljer ut sig. Övriga grupper är relativt lika.
Vården kostar miljoner för varje person
Normalkostnaden för vård och medicin ligger enligt undersökningen på runt 2 miljoner kronor för män och 2,4 miljoner för kvinnor, räknat på hela livet.
Sett under en livstid har kvinnorna i gruppen med lägst inkomster cirka 18 procent högre vårdkostnader än övriga grupper. För männen är motsvarade siffra cirka 17 procent. Så grovt räknat rör det sig om cirka 400 000 kronor mer för varje individ sett över hela livet – något lägre för män och något högre för kvinnor. Detta trots att låginkomsttagare alltså lever ett kortare liv.
Framför allt är det mellan 45 och 60 år som skillnaderna är som störst.
– Under medelåldern är sjukvårdskostnaderna nästan dubbelt så höga, säger Naimi Johansson.
De äldsta skiljer ut sig
Exakt vad som orsakar detta behövs det mer forskning för att reda ut. Men redan nu går det att säga inom vilken del av vården som kostnaderna för gruppen uppstår. Studien visar att kostnaderna för primärvård, som läkarbesök på vårdcentralen, är relativt lika mellan grupperna. Det är specialistvården som kostar betydligt mer för gruppen med lägst inkomster.
Men det finns ett tydligt undantag i undersökningen. Äldre låginkomsttagare skiljer ut sig helt från gruppen i övrigt.
– Det vänder ungefär vid åttioårsåldern. Då har låga inkomstgrupper lägre sjukvårdskostnader. Det är ett väldigt intressant fynd som vi inte hade väntat oss och som vi inte heller kan förklara i den här studien, säger Naimi Johansson.
Text och foto: Jesper Mattsson