Polisen och forskare lär sig av varandra
Polisen lär sig av forskningen – och forskningen lär sig av poliserna. Det är resultatet när Joakim Petersson har samarbetat med Polisen över ett år.
– Forskning är till stor del skattefinansierat, därför behöver forskare tränas i att förmedla forskningen på ett populärvetenskapligt sätt för att komma samhället till gagn, säger Joakim Petersson som under en längre period har arbetat tillsammans med polisen för att komma närmare praktiken.
Det är genom universitetets mobilitetsutbyte som kriminologen Joakim Petersson har haft möjlighet att se hur poliser arbetar i praktiken och dela med sig av sin kunskap utifrån sin forskning. Efter att projektet avslutades har han genom kompetensutvecklingstid kunnat fortsätta samarbetet med Polisen.
Annelie Kanat är gruppchef för Brott i nära relation, i polisregion Bergslagen. Tillsammans med Joakim Petersson har hon planerat samarbetet utifrån hur verksamheten ska kunna ta del av hans forskning. Under mobilitetsprojektet sammanställdes en utbildningsplan för att på bästa sätt lägga upp en föreläsningsserie under våren 2023. Genom detta fick polisen dels ta del av den senaste forskningen om våld i nära relation, dels mer information om vilka kunskaper Joakim Petersson har och hur de i samarbetet kan använda honom på bästa sätt. Genom samarbetet har Joakim Petersson fått lära sig mer om hur arbetet med brottsutredning går till i praktiken.
– Workshopparna och föreläsningarna har varit utifrån områden som polisen vill veta mer om, det kan vara våld i nära relationer, psykisk ohälsa och stalkning. Alltså de ämnen som jag forskar inom, säger Joakim Petersson.
– Det har varit superuppskattat hos alla medarbetare. Joakim har gett oss tankar och verktyg om hur vi identifierar hotaktörerna, tänka kring riskfaktorer, men också hur vi kan arbeta med våra checklistor i ett risksamarbete, säger Annelie Kanat.
I början var samarbetet mer som en utbildningsinsats mellan Polisen och Joakim Petersson. Med tiden utvecklades det till att han fick en arbetsplats för att vara tillgänglig för att till exempel bolla frågor kring specifika ärenden med utredarna på plats. Efter att ha blivit säkerhetsklassad i polishuset har han också fått sitta med på förhör. I de fallen har hans roll varit att observera vad som händer i förhörsrummet. Efter förhöret diskuterar han med utredaren om frågor och saker man kan tänka på i förhörsrummet.
– Utifrån forskningen kan jag se saker i ett annat ljus och vara ett bollplank, säger Joakim Petersson.
– Joakim har kunnat fånga upp hur personen agerar i den här situationen och ge oss feedback på hur vi ska tänka när vi kanske hör den här personen nästa gång eller andra steg man kan ta i utredningen, säger Annelie Kanat.
Utbytet – även en fördel i undervisningen
Joakim Petersson undervisar på Kriminologiprogrammet och ett antal av de studenter som studerar där vill arbeta inom Polisen som utredare efter examen. Genom att arbeta nära Polisen har även undervisningen fått ett mervärde för studenterna. Även om han inte kan gå in på detaljnivå utifrån ärendesekretess så kan han i undervisningen prata på generell nivå om polisarbete och utredningar och lägga på ett forskningsperspektiv. Han har fått en detaljerad insyn varför anmälan inte alltid räcker till åtal. En orsak är att det kan vara svårt att bevisa vad som har inträffat. Psykiskt våld syns inte, det blir svårt för åklagaren att fälla eftersom det är högt ställda krav på bevisföring.
Även polisen har ett intresse av att få en naturlig kontaktyta med studenterna och en utvecklingsmöjlighet i samarbetet är att Polisen kan delta som gästföreläsare på utbildningen.
– Vi har flera som arbetar som civila brottsutredare hos polisen som är kriminologer. I grunden är det en bra ingång för oss att få kontakt med studenterna redan i utbildningen på grundnivå, säger Annelie Kanat.
I sin fortsatta forskning vill Joakim Petersson arbeta med att få en djupare förståelse för vilka våldsutövarna är och hur risk för återfall kan förhindras. Han vill också se polis och socialtjänst som samarbetspartners i framtida forskningsprojekt. Ett fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte är något som både Annelie Kanat och Joakim Petersson ställer sig positiva till.
Joakim Petersson tycker att det är viktigt att forskare får möjlighet att komma ut i praktiken. Detta då sådan samverkan ger uppslag för ny forskning, samtidigt som det ger praktiken en möjlighet att få reflektera över sina egna forskningsbehov.
– Det blir en win-win situation om vi kan skapa gemensamma krockytor mellan forskningen och praktiken, säger han.
Text och foto: Anna Asplund
Joakim Petersson är universitetslektor i kriminologi. Hans forskning är knuten till forskargruppen Stalkning och Partnervåld (SToP) och forskningsmiljön Centrum för Våldsstudier (CVS). Forskningen fokuserar på partnervåldsförövare och risk för återfall. Han är också involverad i två större forskningsprojekt:
- RISKSAM (strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer – Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis)
- Utvärdering av socialtjänsten och ideella verksamheters behandlingsinsatser till män som söker hjälp för våldsamt beteende i nära relation
Om mobilitetsutbyte
Mobilitetsutbytet har genomförts inom ramen för projektet Ökad samverkan mellan Örebro universitet och Örebroregionen med delfinansiering från Region Örebro län.
Sju lärare och forskare har vistats delar av sin arbetstid i en extern verksamhet med syfte att initiera och stärka samverkan med det omgivande samhället.
Utbytena har gett ett värde för akademin och för värdorganisationen genom att exempelvis bidra till ny kunskap, utvecklade arbetssätt eller nya initiativ till forskningssamarbeten.