Minimalister prylbantar för bättre hälsa
Jenny Alsarve
Att leva minimalistiskt är förknippat med frihet och motivet är främst hälsa och välmående. Det visar en pilotstudie vid Örebro universitet. Nu går forskarna vidare med en större studie för att undersöka varför familjer väljer att ändra livsstil och vem som tar det största ansvaret. Projektet har fått tre miljoner kronor från Formas.
I boken En mänsklig natur. Risker, reglering och representationer (red. Lidskog & Löfmarck) från 2022 analyserade forskarna en blogg skriven av minimalister, ett par med barn, i kapitlet Den minimalistiska familjen: mellan dröm och verklighet.
Jenny Alsarve och Helen Peterson har fått 3 miljoner från Formas för det 3-åriga projektet: Hållbara praktiker i den minimalistiska familjen? Värderingar, förhandlingar och kön.
I pilotstudien har Jenny Alsarve, tillsammans med kollegan Helen Peterson, båda forskare i sociologi, undersökt en blogg av minimalister, ett par med barn, för att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom den minimalistiska livsstilen.
– Den minimalistiska livsstilen är ett verktyg för att frigöra tid och utrymme genom att inte äga mer än vi behöver och frekvent använder, säger Jenny Alsarve.
– Klimat och miljö berörs i bloggen, som vi har undersökt, men är inte lika framträdande som hälsa och välmående. Och paradoxalt nog kan livsstilen uppmuntra till konsumtion i nya former med hänvisning till kvalitet och stil – få men dyra inköp.
Prylbantar och rensar
Konsumtionen ska vara styrd av behov och när man inte längre behöver prylarna ska de rensas ut. Därför prylbantar och rensar familjen ofta. Men de har ingen strategi för medvetet sparande som kan göra att de inte behöver köpa nytt längre fram.
– De prylar som finns kvar i hemmet ska vara saker, som de verkligen tycker om och använder ofta. Målet är att må bättre och minska stress och bekymmer.
– Det kan ses som en motreaktion mot det som uppfattas som ett accelererande tempo i samhället. Många människor upplever en generell tidsbrist, säger Jenny Alsarve.
Över hälften, 60 procent, av svenskar tvingas avstå från saker de vill göra under veckorna på grund att brist på tid. Ungefär 40 procent av alla kvinnor med barn är stressade i vardagen. Män är mindre stressade och lägger ner mindre tid än kvinnor på obetalt hushålls- och omsorgsarbete hemma.
Tryck att köpa saker
Men det finns flera utmaningar med den minimalistiska livsstilen. Den är inte lätt att kombinera med familjelivet. Familjen som studerades i pilotstudien upplevde problem kopplat till de många saker som behövs under barnets första år och tidigare forskning har också visat att det finns ett tryck från barnens kamrater att köpa saker. Inte minst kan julklappar och födelsedagspresenter bli ett hinder – ogenomtänkta saker tar sig in i hemmet.
– Att bryta med traditionella gåvoritualer är svårt. Det är en utmaning att tacka nej till en present och vill du inte ge bort julklappar kan du uppfattas som snål, säger Jenny Alsarve.
I det nya projektet ska forskarna undersöka vem som tar ansvar för att livsstilen ska fungera och vad det innebär för arbetsfördelningen i hemmet och för familjens ekologiska avtryck.
– Vi vet fortfarande mycket lite om den minimalistiska livsstilens potential för både välbefinnande och hållbarhet. Dessutom skulle den kunna leda till könsskillnader vad gäller motiv och ansvar för att upprätthålla livsstilen, som väcker frågor kring hur hållbart det är, säger Jenny Alsarve.
Forskarna kommer intervjua familjer som lever minimalistiskt och de kommer samla in dagböcker från dem under tre år för att fånga förändringar. Målet är att bidra med kunskap om social och ekologisk hållbarhet på lång och kort sikt.
Text: Linda Harradine
Foto: Maria Elisson, Linda Harradine