Digitaliseringen lämnar äldre utanför
Den tekniska utvecklingen ökar risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre att ta del av de möjligheter som tekniken erbjuder i länder som Sverige, där digitaliseringsgraden är hög. Det visar Sofia Alexopoulou i sin avhandling om äldre och digitalisering.
Sofia Alexopoulou har disputerat i statskunskap inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet.
Till doktorsavhandlingen: "Please Mind the Grey Digital Divide": An Analysis of Digital Public Policies in Light of the Welfare State (Sweden and Greece)
– Äldre i Sverige, som saknar kunskap om digital teknik, är mer exkluderade än äldre som bor i Grekland. Det beror på att det i det svenska samhället är majoriteten av olika aktiviteter kräver digitala verktyg, säger Sofia Alexopoulou som nyligen har disputerat i statskunskap vid Örebro universitet.
I sin avhandling har hon analyserat och jämfört styrdokument för digitalisering i Sverige och Grekland. Hon har också intervjuat äldre i de två länderna för att ta reda på hur de ser på möjligheter, kompetens och tillgänglighet när det kommer till digital teknik.
– I Sverige är BankID ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett BankID är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor.
Ett välfärdsproblem
Digitalt utanförskap som äldre riskerar att hamna i är ett välfärdsproblem och enligt Sofia Alexopoulou kräver det åtgärder på samhällsnivå.
– Vi lever i en tid där digitaliseringen påverkar allt större del av våra liv. Äldres välfärd är kopplad till deras möjligheter att utöva sitt medborgarskap utan begränsningar. Därför behöver det uppmärksammas av politiker och andra beslutsfattare, säger hon.
Stöd av familjen
I Sverige har kommuner huvudansvaret för äldreomsorgen. Men när det kommer till digital kompetens får äldre i första hand vända sig till familjen.
– Även i Sverige med en stark välfärdsmodell, är det oftast familjen som stöttar äldre som behöver hjälp med digital teknik. Det är lite förvånande, säger Sofia Alexopoulou.
Däremot tvekar äldre i Sverige att be sina familjemedlemmar om hjälp - till skillnad från äldre i Grekland.
– Äldre i Sverige är väldigt självständiga och stolta medan äldre i Grekland upplever att de när som helst kan vända sig till sina barn och barnbarn och be om hjälp.
Vilken typ av insatser kan bidra till att äldre blir mer digitalt aktiva?
– I Sverige kan en lösning vara att erbjuda ett litet bidrag till barn och barnbarn som kan dela med sig av sina kunskaper till äldre. I Grekland skulle man kunna erbjuda gratis IT-lektioner för äldre på kommunnivå.
Inte en homogen grupp
Sofia Alexopoulou betonar att äldre inte är en homogen grupp. I forskningslitteraturen hittar man flera kategorier som beskriver äldres relation till digital teknik: silversurfare, atleter, teknofober och icke-användare.
– De negativa beskrivningarna används oftare än de positiva i litteraturen. Självklart ökar användningen av digital teknik bland äldre också, men det digitala gapet fortsätter att existera eftersom utvecklingen av den digitala tekniken pågår ständigt.
Text: Jasenka Dobric
Foto: Privat och Pixabay