Amerikansk modell ger bättre förutsättningar att arbeta tillsammans mot gängvåld i Örebro

Group Violence Intervention, GVI, handlar om att kommun, polis och kriminalvård tillsammans med civilsamhället tydligt kommunicerar att våld inte accepteras, och att kännbara åtgärder, så kallade sanktioner, kommer att riktas mot hela den kriminella gruppen om våldet fortsätter.  Syftet är att skapa ett tryck på hela gruppen och samtidigt erbjuda de som vill lämna kriminaliteten hjälp och stöd.

– Vi har gjort en processutvärdering. Syftet var att undersöka hur strategin har införts och arbetats med. Det innebär att vi inte kan uttala oss om effekterna av strategin, det vill säga, om den lett till att det grova och dödliga våldet har minskat, säger Karin Hellfeldt, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.

– Vad man däremot kan säga är att strategin går att genomföra i en svensk kommun av Örebros storlek, och att de samverkande aktörerna upplever att GVI gett dem bättre förutsättningar att tillsammans arbeta mot grovt och dödligt våld kopplat till kriminella grupper, säger Karl Olsson, adjunkt i kriminologi vid Örebro universitet.

GVI kan minska grovt och dödligt våld 

Internationell forskning har visat att GVI kan minska grovt och dödligt våld. För att utvärdera arbetet med GVI Örebro fullt ut behövs en utvärdering av strategins effekt på det grova och dödliga våldet och uppföljning av hur det fungerar i linjeverksamhet.

– Vår utvärdering visar att det finns flera faktorer som har bidragit till att Örebro har kunnat implementera GVI, till exempel redan etablerade samverkansstrukturer, hög tillit till varandras kompetenser och uppdrag, samt erfarna och motiverade personer på viktiga funktioner inom strategin, säger Karl Olsson.

En annan framgångsfaktor i Örebro är att implementeringen fick ta tid och att målet är en långsiktig förändring. Det fanns tid för utbildning och för att lära känna varandras verksamheter och uppdrag innan det operativa arbetet startade.

Går att göra mer i Örebro 

Utvärderingen visar samtidigt att det går att göra mer i Örebro. Nästa steg kan vara att inkludera fler verksamheter för att utföra fler typer av sanktioner för att så många som möjligt i gruppen ska känna av dem.

– Sanktionerna ska var kännbara för de grupper som driver våldet i staden – till exempel skulle det kunna innebära fler fordonskontroller, att polisutredningar med personer från gruppen prioriteras, fler utmätningar av Kronofogden, och olika åtgärder för villkorligt frigivna. Deltar fler verksamheter kan GVI komma åt grupperna på bred front och på andra sätt än tidigare. Det ska vara riktigt jobbigt att tillhöra den mest våldsdrivande gruppen, säger Karin Hellfeldt.

Samtidigt visar utvärderingen att det inte räcker med att de organisatoriska strukturerna för strategin finns på plats. Arbetet måste vara förankrat i organisationerna för att resurserna ska räcka till i skarpt läge.

– Det är viktigt att arbetet med att informera, förankra, utbilda och upprätthålla kunskap om strategin fortsätter för att bibehålla motivation och känsla av delaktighet i arbetet, och för att säkerställa kompetensförsörjning när personal byts ut, säger Karl Olsson.

Inte ensamt lösningen 

När det gäller de sociala insatserna visar utvärderingen att man nu når en målgrupp som tidigare varit svår att arbeta med. Både polis och kuratorer berättar i utvärderingen att de upplever att de når fram till personer som kartläggningen visat är en del av en kriminell grupp. Men utvärderingen visar också att det behövs mer resurser och samordning för att kunna ge de stöd och hjälp som efterfrågas.

– GVI är inte ensamt lösningen på våldet som sker i samhället, det är viktigt att poängtera. Arbetet behöver kombineras med andra förebyggande insatser för att främja att barn, unga och vuxna inte hamnar i dessa grupper till att börja med, säger Karin Hellfeldt.

Text: Linda Harradine
Foto: Jesper Mattsson