Almedalen2023: ”Kritisk bild av miljardärer saknas i svensk media”
Axel Vikström diskuterade miljardärer med Andreas Bergh från Institutet för Näringslivsforskning.
Miljardärer skildras positivt i svensk media. Den kritiska rapportering som finns handlar främst om enskilda personer eller enskilda affärsmodeller.
– Själva rikedomen i sig ifrågasätts sällan, säger Axel Vikström, doktorand i media- och kommunikationsvetenskap som deltog i ett seminarium om ”Ojämlikhetens ansikte”
Länkar till artiklar om miljardärer av Axel Vikström:
https://www.svd.se/a/l34Plo/sa-blandas-vanstern-av-de-superrika
https://www.svd.se/a/dnP2dJ/snalla-hoj-skatten-for-oss-miljardarer
https://www.svd.se/a/8Q8r8Q/haller-vi-pa-att-odla-fram-en-egen-oligarki
Seminariet arrangerades av biståndsorganisationen Oxfam mot bakgrund av att världens rikaste en procent äger mer än 6,9 miljarder människor tillsammans. För första gången på två årtionden ökar också den extrema fattigdomen i världen, vilket leder till att en av tio människor tvingas gå hungrig enligt Oxfam.
Axel Vikström lägger fram sin doktorsavhandling nästa vår. Han har bland annat studerat hur miljardärer skildras i svensk rikspress (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) under åren 2018-2019. I avhandlingen utforskar han hur mediebilden av miljardärer kan tänkas bidra till att legitimera trenden att stora förmögenheter samlas hos ett fåtal.
Har de rätta karaktärsdragen
–Miljardärerna beskrivs övervägande positivt, både de som gjort en klassresa och de som är arvtagare. De som jobbat sig upp skildras som hårt arbetande, målmedvetna, risktagande och innovativa, medan arvtagarna framstår som ansvarsfulla och inskolade , säger Axel Vikström.
Avregleringar och en allt mer finansdriven ekonomi, alltså de förändringarna i samhället under senaste årtiondena som gjort de stora förmögenheter möjliga, är däremot ofta frånvarande i texterna.
– Den kritiska rapporteringen begränsar sig oftast till enskilda personer eller enskilda affärsmodeller. Det kan till exempel handla om att media tar upp frågan om ägare till spelbolag, kredittjänster eller hyresrätter förtjänar sin förmögenhet eftersom de kan ha kommit till på utsatta människors bekostnad.
Det som också saknas i medias bevakning är kopplingen mellan stora förmögenheter och den makt de medför enligt Axel Vikström undersökning:
– Kritiken begränsar sig till frågan om rikedomens ”spelregler”, alltså vilket det ”rätta” sättet att bli miljardär på ska vara. Rapporteringen lyfter sällan fram att förmögenhetskoncentrationen i sig själv skulle vara ett problem.
Bara de inte är till skada
Under seminariet debatterade Axel Vikström med Andreas Bergh, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
– Det blev ett bra samtal om konsekvenserna av ojämlikheten. Det är fint att se att min forskning engagerar och att debatten om ojämlikheten i Sverige börjat komma igång på allvar. Vissa har åsikten att vi bör sträva efter en ”bättre” ekonomisk ojämlikhet, medan andra framhåller att ojämlikheten i sig är ett samhällsproblem, säger Axel Vikström.
Text: Maria Elisson
Foto: Marie Brodin
Seminariet Ojämlikhetens ansikte – statistiken, mediebilden, och konsekvenserna av ökande klyftor i kristider
Medverkande:
Suzanne Standfast, Generalsekreterare, Oxfam Sverige
Andreas Bergh, Docent, välfärdsforskare, Institutet för Näringslivsforskning
Axel Vikström, Doktorand, medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro Universitet
Hanna Nelson, Policychef, Oxfam Sverige
Thomas Frostberg, Moderator, Journalis