Rektorsblogg: Universitet i orostider

Vi lider alla med Ukraina och dess kämpande folk som är offer för det ryska anfallskriget. För oss är bilderna på döda civila och bombade förlossningskliniker och barnsjukhus plågsamma att se på. Verkligheten är naturligtvis nästan outhärdlig för de drabbade – men trots det håller man ut och kämpar. Barbariska beskjutningar reducerar städer till ruinhögar och missilerna närmar sig nu andra europeiska länder. Kreml vill uppenbart ha tillbaka alla områden som någon gång tillhört Ryssland och Sovjet. Man ser också Sverige som en nation som kan påverkas och skrämmas från att göra egna val.

I torsdag mötte jag rektorer från åtta andra lärosäten i NEOLAiA-konsortiet, ett initiativ för att ansöka om status som gemensamt European University. 

Ord som ”european values” kan ibland kännas som lite slitna EU-begrepp men nu fick orden plötslig tillbaka sin egentliga mening. Den rumänska rektorn har sitt universitet bara några mil från den ukrainska gränsen. Den litauiska rektorn vet vad det innebär att leva under en Kreml-styrd ockupation. Förhoppningsvis lyckas vi med vår ansökan om att bli ett Europa-universitet. Oavsett utfallet av ansökan stärks vår europeiska universitetsgemenskap till stöd för fred, demokrati och förståelse mellan olika folk.

Nationell säkerhet byggs bäst i samverkan med andra demokratier men det krävs då att alla länder solidariskt bär sin del av bördorna. Sedan några år pågår en viss upprustning av det svenska militära försvaret men från en mycket låg nivå efter decennier av politiska försummelser. Den regering som drev igenom att lägga värnplikten vilande och den regering som gjorde Gotland försvarslöst har båda ett mycket tungt ansvar för vår sårbara situation.

Minst lika illa är att civilförsvaret i princip utplånats av politiker med uppenbar oförmåga till långsiktig analys och ansvarstänkande. Pandemin visade till exempel tydligt på bristerna i beredskapstänkande när det gäller medicinsk skyddsutrustning. Nu kom tillförseln igång relativt snabbt genom att de globala produktions- och handelssystemen fungerade. I krigstider skulle läget vara ett annat! Detsamma gäller för livsmedel och drivmedel.

Nu har vi som tur är åter politiker som tycker att Sverige är värt att försvara och att Ukraina har en självklar rätt att ta till vapen mot de ryska angriparna. Undantag finns. Dessa är dock lyckligtvis i minoritet. De som aktivt vill försvara vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva är så många fler. I skrivande stund kommer besked om ytterligare ekonomiska stöd till totalförsvaret från en enig riksdag. Detta är mycket glädjande.

Vad kan då ett universitet göra för att stärka samhällets motståndskraft i orostider?

Det viktigaste är naturligtvis att fortsätta utbilda och forska. Att vara en plats där unga människor kan utvecklas och möta nya tankesätt, lära sig ett vetenskapligt förhållningsätt och skaffa sig den kompetens som behövs för olika samhällsbärande yrken. Jag tror också att det arbete som påbörjats inom vår Plattform för en hållbar framtid kommer att bli ännu viktigare. Dess mångvetenskapliga arbetssätt med fokus på hållbarhet har också bäring på nationell försörjningssäkerhet inom en mängd olika områden. Forskning kring cybersäkerhet, kriskommunikation, traumakirurgi och akutmedicin är exempel på andra områden där vi kan göra viktiga bidrag. Jag är också övertygad om kulturen, i synnerhet musiken, ger gemensam energi och stärker motståndskraften. Musikhögskolans konserter och utbildning av unga musiker blir alltså extra viktig i orostider.

Detta sagt så måste universitetet också planera för olika scenarier. Tillsammans med andra lärosäten och forskningsfinansiärer tänker vi över vad som skulle kunna göras för de ukrainska studenter, lärare och forskare som kommer som flyktingar. Vi ser också över vår egen cybersäkerhet och går igenom planerna för att snabb iordningställa de skyddsrum som finns på campus. Sedan har vi ju som enskilda medborgare också ett eget ansvar för att ha en hemberedskap som gör att vi klarar oss minst en vecka. Läs gärna mer på MSB:s hemsida.

Det är orostider – men det finns också hopp. Inte minst i de demokratiska ländernas solidariska gemenskap med varandra och med det kämpande Ukraina.

 

Johan Schnürer

Rektor

 

Ps  I ett demokratiskt land som Sverige kan en universitetsrektor offentligt ha kritiska synpunkter på regeringspolitik, i det här fallet tidigare regeringars politik.

I en auktoritär stat skulle detta få personliga konsekvenser, i en totalitär stat skulle dessa bli allvarliga. Demokrati och yttrandefrihet är värda att försvara!