#Metoo vittnar om en kamp för socialt erkännande och rättvisa

”Jag gick in i en hiss med fyra äldre manliga kollegor. När hissdörrarna stängdes tittade de på mig och sa: Vågar du åka med oss? Är du inte rädd för att vi ska våldta dig?”

Det är bara ett exempel av totalt 718 citat och 339 sidor vittnesmål som Maria Nyman har analyserat tillsammans med forskare från Göteborgs universitet. Majoriteten av kvinnorna bakom metoo-uppropen är verksamma inom olika branscher, men bland dessa finns även kvinnor inom hästsport, hörselskadade och hemlösa.

– Studiens resultat visar att en av konsekvenserna av sexuella trakasserier är att de utsatta blir exkluderade från ett socialt sammanhang. På det sättet stryps kvinnornas bidrag i olika sammanhang och det är en förlust för samhället, säger Maria Nyman som också är knuten till Centrum för våldsstudier vid Örebro universitet.

Forskarna har analyserat materialet utifrån ett sociologiskt perspektiv och delat in vittnesmålen i fyra olika kategorier: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. Ett exempel på epistemisk orättvisa är när en människa blir misstrodd, missförstådd eller nonchalerad på grund av fördomar relaterade till hennes kön, klass eller etnicitet.
I 673 av vittnesmålen finns minst en kategori beskriven.

– Den mest uppenbara formen är övergrepp genom verbala, icke-verbala eller fysiska beteenden som hotar den utsatta kvinnans personliga integritet, säger Maria Nyman.

Andra män protesterar inte

Sexuella trakasserier förekommer också i form av manlig samhandling – där en man agerar inför en publik som accepterar hans beteende. Beteendet bryter inte mot sociala normer eftersom det återfinns i många olika sammanhang.

– I sådana situationer tar inte de övriga männen ställning utan är medlöpare, säger Maria Nyman.

Enligt vittnesmålen leder de sexuella trakasserierna till personligt lidande och många kvinnor väljer att lämna de sammanhang, organisationer eller arbetsplatser där de har blivit utsatta. Däremot får männen vara kvar i samma miljöer och fortsätta med sina karriärer.

– Berättelserna visar också att det är osannolikt att en man som begår sexuella trakasserier blir straffad för det.

#metoo – kamp för erkännande och rättvisa

Forskarna tolkar de svenska #metoo – uppropen som en kollektiv kamp för erkännande och rättvisa. Marie Nyman berättar att #metoo lyckades skapa uppmärksamhet kring problemet med sexuella trakasserier och visa på maktordningen i samhället. Vittnesmål av denna typ kunde både uttryckas och bli förstådda.

– Möjligheterna att få erkännande och förståelse från andra människor är större när man sätter ord på det man har varit med om, säger hon.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Felicia Sörensen