Han läste till läkare i Örebro – nu är han först ut att disputera vid Örebro universitet

Läkarutbildningen vid Örebro universitet startade i januari 2011. Ahmad Mohammad Ismail började sina studier hösten 2012 och tillhör fjärde kullen studenter som läst läkarutbildningen i Örebro.

– Jag upplevde att det var en perfekt utbildning för mig. Undervisningen byggde på problembaserat lärande (PBL) där vi studerade separat och inhämtade information från olika källor för att sedan diskutera i basgrupper. Denna inlärningsmetod passade mig väldigt bra, där inhämtning av information med egen primär tolkning i kombination med att sedan i grupp under handledning diskutera ämnet gjorde att jag fick mer förståelse för sjukdom och behandling jämfört med om jag endast hade blivit matad med informationen, berättar han.

Att läkarstudenterna vid Örebro universitet redan under första terminen får komma ut på verksamhetsförlagt utbildning (VFU) och känna på det kliniska arbetet är också något han uppskattade mycket.

– Det var väldigt värdefullt att få uppleva den kliniska vardagen tidigt under utbildningen. Med bra handledning kunde jag koppla det teoretiska vi lärt oss med praktisk medicinsk utredning och behandling.

Ser värdet av forskning i den kliniska vardagen

Efter examen och allmän tjänstgöring (AT) valde Ahmad Mohammad Ismail att utbilda sig till specialist Ortopedkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han berättar att alla läkare uppmuntras att bedriva forskning – och att han själv började fundera på att forska i samband med att han skrev sin masteruppsats under läkarutbildningen.

– Jag upplever att jag har fått mycket goda förutsättningar för forskning, både under både AT och ST-utbildningen. Det är jag tacksam för, säger Ahmad Mohammad Ismail.

Han ser tydligt värdet av forskningen i den kliniska vardagen, både när det handlar om att fatta de bästa besluten för den enskilda patienten och när det gäller att utveckla vården för framtida patienter.

– I det kliniska arbetet frågar man ofta mer erfarna kollegor om råd, vilket är värdefullt. Eftersom vi jobbar evidensbaserat vänder vi oss också till forskningen och tittar på forskningsresultaten som ligger till grund för det mesta i vården som ges inom sjukvården. Om både evidensen och kollegornas erfarenheter säger samma sak är valet enkelt. Om inte, så får man ifrågasätta och kritiskt granska, vilket forskningen har bidragit till mycket kunskap kring.

Forskning som hjälper äldre och sköra

Ahmad Mohammad Ismails forskning handlar om hur man kan minska risken för död efter en akut höftoperation genom behandling med betablockad, ett vanligt och relativt billigt läkemedel. En höftfraktur med efterföljande operation innebär ett stort stresspåslag. Många som genomgår en sådan operation är äldre, sköra och multisjuka, vilket bidrar till minskade marginaler att klara stresspåslaget. Betablockad kan minska stresspåslaget och därmed öka marginalerna för överlevnad, visar Ahmad Mohammad Ismails avhandling. Den 25 februari disputerade han vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet och kan nu titulera sig medicine doktor.

– Det känns fantastiskt att få vara med och förbättra sjukvården. Vi har verkligen en god sjukvård i Sverige, men man ska alltid sträva efter att bli bättre. Det är jätteroligt att få bidra med en pusselbit, säger han.

”Det här är bara början”

Trots att doktorstiteln nu är säkrad, kommer Ahmad Mohammad Ismail att fortsätta forska.

– Att disputera är lite som att ta körkort: Du tar ju inte körkort bara för att ha i fickan och sedan stanna hemma. Du tar det för att åka runt, upptäcka nya ställen och samla nya upplevelser. Jag ser disputationen som början av min forskarkarriär. Jag kommer att fortsätta forska inom samma fält, men planerar även att bredda min forskning mera av ren nyfikenhet, berättar han.

Vad betyder det för dig som läkare och person att ha genomgått forskarutbildningen?

– Jag skulle säga att den största förmånen är den utveckling som jag genomgått, både som person och läkare. Det är väldigt kul och intressant. Man lär sig extremt mycket av att läsa artiklar, göra sökningar och ställas inför frågeställningar och aspekter som man ibland kanske inte ens hade funderat över innan. Som läkare har jag blivit mer källkritisk och ser vikten av att hålla mig uppdaterad. Personligen tror jag att det är oerhört viktigt att få vara en klinisk akademiker. Det kommer patienterna till gagn vid oklara eller svåra beslut som ska fattas i den kliniska vardagen, samtidigt som det bidrar till att utveckla vården, säger Ahmad Mohammad Ismail.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Elin Abelson, Region Örebro län