Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling
Åke Bergman och Eewa Nånberg är två av forskarna bakom artikeln i Science.
Blandningar av kemikalier medför en ökad risk för att kvinnor får barn med försenad utveckling av språket, visar en studie publicerad i Science.
–Vi utsätts för en blandning av många kemikalier – medan gränsvärden sätts utifrån kemikalierna en och en. Dagens system för att utvärdera risker och reglera användningen av kemikalier räcker inte, säger Åke Bergman, som tillsammans med Örebrokollegan Eewa Nånberg deltagit i EU-projektet EDC-MixRisk.
Det är ovanligt att forskare kopplar samman epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella cell- och djurmodeller. Men det är just detta som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk.
Den aktuella studien har genomförts i tre steg. Först identifierades en blandning av kemikalier i blod och urin på gravida kvinnor i SELMA-studien, som drivs från Karlstads universitet. Blandningen kunde kopplas till försenad språkutveckling hos barnen. I den kritiska blandningen ingick ett antal ftalater, bisfenol A och perfluorerade kemikalier.
I ett andra steg genomfördes experimentella undersökningar för att studera sambandet mellan blandningar av kemikalier som vi människor utsätts för och hormonstörning eller andra biologiska mekanismer.
I ett tredje steg användes slutligen fynden från de experimentella undersökningarna för att utveckla nya principer för att riskvärdera kemikalieblandningen.
Bakgrunden är ett allt större stöd i forskningen för att en lång rad kemikalier i miljön kan vara hormonstörande, och därmed hälsofarliga för människor och djur - trots att exponeringsnivåerna för enskilda kemikalier ligger under existerande gränsvärden.
– Hela det tvärvetenskapliga angreppssättet för studien är unikt och det kommer att ge stora möjligheter till bättre riskbedömning av kemikalier, säger Åke Bergman, gästprofessor vid Örebro universitet, som varit koordinator för EDC-MixRisk.
Följt nästan 2 000 mammor
Forskarna har följt nästan 2 000 mammor och barn från tidig graviditet, över förlossning och upp i skolåldern. Det gav forskarna möjlighet att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande kemikalier under tidig fostertid för barnets hälsa och utveckling senare i livet.
– Det handlar om helt vanliga barn och mammor. De jobbar inte i riskyrken eller i speciellt utsatta miljöer utan de exponeras helt enkelt för de kemikalier vi alla möter i vår vardag – i möbler, kläder, byggmaterial, hygienprodukter, dricksvatten och mat till exempel, säger Eewa Nånberg, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Örebro universitet.
Forskarna har identifierat en blandning av kemikalier i kvinnornas blod och urin, vilken i sin tur kunde kopplas till försenad språkutveckling hos en del av barnen.
– I Sverige testas majoriteten av barn avseende språkutveckling kring 2,5 års ålder. Vi kunde se ett statistiskt samband mellan exponering för vanligt förekommande nivåer av några identifierade kemikalier och försenad språkutveckling, säger Eewa Nånberg.
Påverkan på gener kopplade till ADHD
Experimentella studier – på cellnivå och i djurmodeller – bekräftar resultaten från de epidemiologiska studierna. I labbet kunde forskarna se en påverkan på gener som är kopplade till ADHD och autismspektrum där språkutveckling ofta är påverkad.
I nästa steg använde forskarna den sammanlagda forskningsdatan för att utveckla metoder för riskbedömning av kemikalieblandningar på populationsnivå.
– Sambanden kan inte användas för att uttala sig om individuella risker men visar att tidig exponering för kombinationer av kemikalier kan utgöra en risk på populationsnivå, och i förlängningen ökad risk att utveckla autismspektrum eller ADHD. Dessa tillstånd utvecklas som en följd av en komplicerad kombination av riskfaktorer och den aktuella studien identifierar alltså en riskfaktor, säger Eewa Nånberg.
Vi måste sätta gränsvärden
– Studien sätter fingret på att vi måste undersöka risker och sätta gränsvärden utifrån att människor utsätts för en lång rad kemikalier. Vi måste bedöma den sammanlagda risken – inte kemikalierna var och en för sig. Detta är en stor utmaning för att nå en hållbar framtid, säger Åke Bergman.
Studien har genomförts i samarbete med sju lärosäten från Sverige (Uppsala universitet, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet), samt fem partners i EU och en i USA.
Carl-Gustaf Bornehag är professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien samt ansvarig för epidemiologiska delen i EDC-MixRisk. Joëlle Rüegg är professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och ansvarig för experimentella delen i EDC-MixRisk.
Text: Linda Harradine
Foto: Maria Elisson