"Det svåraste är att skifta perspektiv – från psykisk ohälsa till psykisk hälsa"
– Vi behöver vidga våra perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa har blivit en fråga för sjukvården – men det är framförallt en samhällsfråga, säger Fredrik Söderqvist, forskningsledare och docent i folkhälsovetenskap vid Region Örebro län och Örebro universitet.
Han var på plats i Almedalen och berättade om en insats för att främja psykisk hälsa bland gymnasieelever.
Seminariet Det ska börja i skolan – stärkande arbete för ungdomars psykiska hälsa anordnades av Samordningsförbundet Västerås. Efter en presentation av Fredrik Söderqvist diskuterade en panel hur det går att stärka ungdomars psykiska hälsa – och skifta perspektiv från att se det som en fråga för vården till att arbeta med det som en för en fråga för hela samhället.
I panelen deltog förutom Fredrik Söderqvist, Chiara Bergmark, förbundsordförande Elevernas riksförbund, Kristina Taylor, skolpsykolog och ordförande i Psykologförbundet och Niklas Huss, skolutvecklare vid MindShift.
– Det finns inga evidensbaserade insatser av det här slaget i Sverige och det behövs, säger Fredrik Söderqvist.
Allt startade 2017. Fredrik Söderqvist arbetade som epidemiolog i Region Västmanland. Ett av hans uppdrag var att följa och analysera befolkningens hälsa utifrån omfattande undersökningar som till exempel Liv och hälsa ung.
– Den visade på låga värden. Inte ens hälften av ungdomarna i undersökningen blomstrade i sin psykiska hälsa, säger Fredrik Söderqvist.
Fanns inte evidensbaserade insatser
I nästa steg undersökte han litteraturen om vilka skolbaserade insatser som fanns att tillgå.
– Det visade sig att det inte fanns några evidensbaserade insatser som främjar psykisk hälsa i den breda bemärkelsen – hur man känner sig emotionellt, hur man fungerar psykologiskt och socialt, till exempel hur man relaterar till samhället.
Det blev startskottet för SIM-projektet. Det är en insats för gymnasieelever, som är utformad att fungera för alla skolor och elever – med fokus på att främja psykisk hälsa och skoltrivsel.
Läraren blir en coach
Lärare får en sex dagar lång utbildning och en tydlig manual för att kunna coacha elever i gruppsamtal. Tanken är att läraren blir en coach som hjälper elever att hjälpa sig själva och varandra.
– Lärarna är bäst lämpade att leda samtalen. De har en relation till eleverna och finns på plats i skolan. Det är bättre än en expert som gör en punktinsats – och lärarna ska inte behandla utan vara samtalscoacher, säger Fredrik Söderqvist.
– Det svåraste är att skifta perspektiv – från psykisk ohälsa till psykisk hälsa. De flesta vill prata om problem. Lärarens roll som coach är att respektfullt och försiktigt styra samtalet från problem och brister mot lösningar men utan att forcera.
Hitta lösningar
Insatsen fokuserar på resurser. Vilka resurser elever har och hur de kan använda dem för att må och fungera bra. Den bygger på olika teman och eleverna får välja sitt eget fokus inom varje tema och att bestämma vad de ska öva på för att oftare uppleva sitt valda fokus.
– I samtalen pratar man sedan om resurser och hur man kan använda dem för att hitta lösningar och främja en önskvärd utveckling mot valt fokus.
– Det kan till exempel handla om emotionellt välbefinnande. De får i uppgift att fundera över vad som gör dem glada - men också på frågor som till exempel om andra är glada hur påverkar det både skola och samhället i stort?
Kavla ut brett
Allt finns samlat i en skräddarsydd digital plattform som eleverna kommer åt via en app i telefonen. SIM-projektet har arbetat med nästan 350 elever på tre olika skolor i två omgångar.
– Vi har tagit höjd för att det ska gå att kavla ut brett genom att arbeta inom skolans befintliga strukturer och med lärare som arbetar kvar på skolan under en längre tid.
SIM-projektet har gjort två utvärderingar. Den första utvärderingen ledde till små förändringar i insatsen. Just nu analyseras resultatet efter den andra utvärderingen.
Fler ska må bra
– Vi kommer i dialog med referensgrupper av elever och lärare trimma insatsen ytterligare och samtidigt förbereder vi en vetenskaplig utvärdering. Det är viktigt att vi får ett evidensbaserat program i Sverige.
– Jag tror att vi på lång sikt kan höja ungdomars psykiska välbefinnande avsevärt. Målet är att fler ska må bra – blomstra i sin psykiska hälsa.
Text: Linda Harradine
Foto: Privat