”Vi utgår från lärarnas behov” - forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Projektet är knutet till Framtidens lärarutbildning och är nu inne i slutfasen, som under våren ska resultera i en rapport och två vetenskapliga artiklar, en på svenska och en på engelska. Projektet är en del av det nationella ULF-avtalet.

Allt tog sin början 2017. Några lärare i svenska för invandrare, SFI, i Örebro deltog i en konferens på Örebro universitet där Oliver St John föreläste om ”translanguaging”, som kort kan definieras som att använda flera språk i undervisningen. Alltså det som sker i klassrummet när elever lär sig svenska som andraspråk.

Samma år fick en del av lärarna på SFI i Örebro, efter egna önskemål, sällskap av nya kolleger – språkstödjare, personer med samma modersmål som en del av eleverna.

Anledningen till att språkstödjarna anställdes var att elever inte nådde målen, i en grupp i åldrar från 19 till 65 år, där de flesta knappast hade gått i skolan, om ens alls, och studietakten var långsam.

– Vi trodde mycket på modersmålsstöd för eleverna som har en väldigt långsam studietakt och där många inte har metoder för att lära sig svenska, en del har inte ens hållit i en penna. De har ett helt annat sätt att ta till sig ett nytt språk än vi som har vanan från skolan, säger Anna Nyman, lärare på SFI.

Språkstödjare i flera språk anställdes och nu måste deras roll i klassrummet utformas. Tillvägagångssättet blev alltså ett projekt i praktiknära forskning.

– Målet var att utveckla effektiva sätt att arbeta där de båda rollerna är tydliga och få till en samverkan i klassrummet som ger de bästa förutsättningarna för eleverna att lära sig svenska, säger Oliver St John.

Det första steget blev att spela in olika sekvenser på video, ibland hela lektioner, och ibland det som lärarna definierade som kritiska moment, till exempel övergång från helklass till mindre grupper.

– Det var modigt av lärarna. Det är inte lätt att skapa distans till sig själv och vad man gör. Men här fanns en så stark strävan efter kompetensutveckling. Och lärarna hade själva valt att ha språkstödjare, säger Oliver St John.

Han konstaterar också att lärare i vardagen inte alltid är medvetna om de beslut de fattar i stunden under en lektion.

Alla inspelningar skrevs ut och språkstödjarnas samtal med eleverna översattes. Sedan analyserade lärarna tillsammans med forskarna inspelningarna.

– Det var jätteintressant att se hur det jag sa hanterades av språkstödjaren eftersom jag nu hade en översättning. En annan utmaning är rollfördelningen. Jag skulle ljuga om jag sa att det bara är enkelt, säger Anna Nyman.

Hennes vardag i klassrummet är att undervisa i svenska i en grupp på 20 elever med olika bakgrund. Några elever har språkstödjare som länk. En är Safiya Omar, med somaliska som modersmål:

– Det svåraste i mitt jobb var när jag märker att det blir missförstånd. Min roll är då att skapa kontakten mellan lärare och eleven. Jag får sätta stopp och be läraren förklara mer, säger hon.

– Jag har ögonkontakt med eleverna och ser om de förstår. Om inte ställer jag frågor. Jag ska inte svara i deras ställe, säger Safiya Omar.

En handlingsplan, eller checklista, med åtta principer och strategier blev resultatet av den första inspelade omgången. Planen togs fram gemensamt av forskarna och lärarna. Åtgärderna sattes i verket under senvåren och hösten, om än inte i den utsträckning som var planerad på grund av pandemin.

Den första punkten är ”elevaktivering”, det som Safiya Omar arbetar för. En del språkstödjare var för aktiva, de klev in och löste uppgifter åt eleverna och gav inte tillräckligt med tid till dem att själva tänka ut svar.

– Jag blev också medveten om att jag som lärare kan ta för mycket talutrymme och att jag inte låter elevens tempo och kunskapsnivå styra tillräckligt mycket. Det var ingen direkt överraskning, men väldigt värdefullt för mig ändå, säger Anna Nyman.

Oliver St John som forskare kan intyga betydelsen av feedback:

– Det är fullständigt nödvändigt för en lärare i andraspråk att veta vad som händer hos eleverna för att kunna gå vidare. När vi spelade in en andra omgång är språkstödjarens roll mer tydlig, som förmedlare och mer av en röst åt eleven, säger han.

Det övergripande målet för denna praktiknära forskning är att förbättra elevernas resultat. Det finns ingen vetenskaplig studie, men statistiken som lärarna för ger ändå signaler om en positiv utveckling:  Andelen godkända elever har fördubblats, om man jämför år 2015 med år 2019.

Det finns flera möjliga orsaker till de förbättrade resultatet enligt Malin Green, kollega till Anna Nyman:

– Förutom språkstödjarna har vi lärare under åren också fördjupat vårt sätt att arbeta med formativ bedömning. Vårt ändrade arbetssätt och språkstödjare har varit kommunicerande kärl, det ena utan det andra hade inte gjort lika stor skillnad. Idag har också varje elev en mobiltelefon, skriver sms och har nära till ett lexikon, säger hon.

Både Oliver St John och Anna Nyman kan summera en praktiknära forskning som lett till konkreta förändringar av undervisningen i svenska som andraspråk.

– Resultatet beror på att lärarna har visat stort förtroende och respekt för språkstödjarna och valt att dela med sig av sitt pedagogiska ansvar med dem för att eleverna ska kunna uppfylla målen, säger han.

Språkstödjarna behövs, enligt Anna Nyman. Men ända sedan de började har hon känt ett behov att hitta en bra arbetsform.  Forskningsprojektet har gett konkret hjälp:

– I skolan säger vi alltid att vi inte har tid. Vi hade inte heller tagit oss tid om vi inte haft detta tillfälle att jobba med en forskare. Oliver har lyft våra resonemang och gjort att vi kunnat se vad vi gör utifrån, och utvecklas, säger hon.

Text och foto: Maria Elisson