Värdighetsbevarande vård får äldre personer att känna sig sedda

Verktyg som bidrar till att bevara värdighet och livskvalitet hos äldre personer som får palliativ vård är i dagsläget sällsynta. I sin avhandling har Annika Söderman, leg. distriktssköterska och medicine doktor i hälso- och vårdvetenskap, utvärderat en värdighetsbevarande intervention, DCI-SWE. Interventionen är utvecklad i Skottland och har anpassats till den svenska sjukvården.

– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras, säger Annika Söderman som nyligen har disputerat inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet.

Fokus på värdighet och livskvalitet

Interventionen består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån varje äldre persons behov. Målet med DCI-SWE är att erbjuda en personcentrerad vård och bidra till att bevara livskvalitet och värdighet hos äldre personer.

– Äldre personer och deras närstående ansåg att det var centralt att de blev sedda och hörda av vårdpersonalen. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger Annika Söderman.

Hennes delstudie om hur denna typ av vård har utvärderats internationellt visar att sjukdomsbilden har legat i fokus. Olika sociala utfallsmått har fått mindre utrymme i dessa utvärderingar.

– De sociala aspekterna är också viktiga för värdigheten. Till exempel såg vi att den psykologiska dimensionen av livskvalitet hos de äldre personerna som deltog i DCI-SWE försämrades signifikant över tid. Detta kan tyda på att äldre personer kan ha ett behov av psykosociala vårdhandlingar.

Svåra samtal – en utmaning

Studien har genomförts inom Örebro kommuns palliativa hälso- och sjukvård, där både hemsjukvård och vårdboenden ingår. Under studiens andra fas testade kommunsjuksköterskor den värdighetsbevarande interventionen under 1,5 år.

– Sjuksköterskorna tycker att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre personerna, säger Annika Söderman.

Samtidigt visar resultaten att sjuksköterskorna inte alltid var bekväma med djupa samtal där de existentiella frågorna berördes.

– Kommunikation och dialog är centrala delar när man bedriver palliativ vård. Sjuksköterskorna önskade mer reflektionstid och även fortsatt träning i att använda den värdighetsbevarande interventionen. Vi såg i studierna att DCI-SWE bidrog till en närmare relation med sjuksköterskan, något som de äldre personerna uppskattar.

Konkret verktyg

Enligt Annika Söderman är den värdighetsbevarande interventionen ett konkret verktyg som vårdpersonalen kan använda sig av för att planera den palliativa vården tillsammans med de äldre personerna.

– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda DCI-SWE framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupare samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Från chefernas perspektiv uttrycktes att DCI-SWE kan bidra till en stolthet inom vårdprofessionerna eftersom arbetssättet visar vilket viktigt arbete som utförs i varje möte med äldre personer. 

Text: Jasenka Dobric
Foto: Unsplash och Örebro universitet