Spridning av meningokocker undersöks med ny teknik
Bianca Stenmark.
Antalet fall av blodförgiftningar och hjärnhinneinflammationer orsakade av meningokocker tillhörande en viss grupp har ökat både i Sverige och internationellt. I en ny studie har forskare vid Örebro universitet undersökt om det kan bero på dna-metylering – en process som innebär kemisk modifiering av arvsmassan.
– Våra resultat visar inga kopplingar mellan metylering och spridningsbenägenhet hos meningokocker, säger forskaren Bianca Stenmark.
Läs den vetenskapliga artikeln i sin helhet: Genome‑wide methylome analysis of two strains belonging to the hypervirulent Neisseria meningitidis serogroup W ST‑11 clonal complex
I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, har forskarna undersökt meningokocker från grupp W. Det är den grupp som ligger bakom ökningen av menigokocksjukdom i hela världen. Två olika stammar meningokocker grupp W, med olika spridningsbenägenhet, har jämförts.
– Vår forskargrupp har tagit steget förbi arvsmassan och studerat bakteriens metyleringar för att se om dessa kan ha bidragit till ökningen av meningokocksjukdom globalt, säger Bianca Stenmark, forskare i biomedicin vid Örebro universitet och molekylärbiolog på Universitetssjukhuset Örebro.
Dna-metylering är en kemisk reaktion vid vilken en metylgrupp adderas till arvsmassan. Det i sin tur påverkar främst om gener är påslagna eller avslagna. Denna process hos människor är välstuderad och spelar en roll vid till exempel utvecklingen av cancer, men är fortfarande ett outforskat område hos bakterier. Metyleringen av meningokockens dna skulle kunna reglera olika gener som gör att de sprids bättre, orsakar allvarligare infektioner eller påverkar hur de svarar på antibiotika.
– Vi kunde inte påvisa ett samband mellan metylering och graden av spridningsbenägenhet. De två typerna av meningokocker som tillhör grupp W hade identiska metyleringar, trots skillnaderna i deras spridningsförmåga, förklarar Bianca Stenmark.
Metyleringens roll
Ny teknik gör det möjligt idag att studera alla tusentals metyleringar i bakteriens arvsmassa. I studien, som är ett samarbete med tidigare Nobelpristagare Richard J. Roberts laboratorium på New England Biolabs i Ipswich, USA, använde forskarna 13 isolat av meningokocker grupp W som förekommer i Sverige.
– I denna studie var metyleringstyperna väldigt stabila hos de 13 olika bakterieisolaten. Det tyder på att metyleringen kanske är mer statisk än man tidigare har trott. Men vi kunde se en kvantitativ skillnad där den ena typen av meningokock hade fler metyleringar än den andra, säger Bianca Stenmark och fortsätter:
– Denna studie tillför ny kunskap om detta relativt outforskade område kring metyleringens påverkan på bakterier.
Text: Jasenka Dobric
Foto: Elin Abelson, Region Örebro län
Meningokockinfektion
Meningokockinfektion finns i hela världen. Bakterien kan orsaka allvarlig sjukdom som hjärninflammation och blodförgiftning. Man räknar med att cirka 10 procent av befolkningen är bärare av bakterien utan symptom. Meningokocksjukdom är ganska ovanlig i Sverige, runt 50 fall per år, men dödligheten är cirka 10 procent.
Nationellt referenslaboratorium för meningokocker
Det nationella referenslaboratoriet för meningokocker finns vid Universitetssjukhuset Örebro. Där arbetar man med bland annat nationell övervakning av cirkulerande meningokockstammar och smittspårning vid utbrott. Även alla stammar av meningokocker som orsakat sjukdom i Sverige finns samlade där.