Skandinaviska lärare och forskare samlas med fokus på högskolepedagogik

Konferensen pågår 19 – 20 maj och från den nationella och skandinaviska forskningsfronten får deltagarna ta del av anföranden, seminarier och presentationer som har relevans för lärare och ledare inom högre utbildning.

Två av konferensens deltagare är Gunvor Larsson Torstensdotter från Linköpings universitet och Martin Stigmar från Malmö universitet, som bägge arbetar med högskolepedagogik på sina lärosäten. 

– Det här har varit en jätteintressant dag. Det var kul att lyssna på Tone Dyrdal Solbrekkes huvudanförande. Min enhet läser för tillfället hennes bok för att diskutera den på ett seminarium, säger Martin Stigmar.

Forskningen är viktig för högskolepedagogiken

Gunvor Larsson Torstensdotter och Martin Stigmar ser att en konferens som fokuserar på forskning om högre utbildning är viktig för erfarenhetsutbyte, politiskt ställningstagande, synliggörande av högskolepedagogik och positionering av disciplinen.

– Det är viktigt att vi synliggör forskningen inom högskolepedagogiken. Det är lätt att högskolepedagogik blir lite som Barbapapa som flyter in lite här och där. Vi behöver rätta in oss i leden, visa vilka vi är och sticka ut näsan lite grann, säger Gunvor Larsson Torstensdotter.

Och just forskningen genomsyrar mer och mer högskolepedagogiken. Malmö universitet startade under 2020 ett masterprogram i högskolepedagogik, där undervisningen sker forskningsbaserat på egen och andras forskning.

– Stockholms universitet, Malmö universitet, Lunds universitet och Linköpings universitet har professorer i högskolepedagogik. Kanske kan de få möjlighet och resurser att starta forskningsmiljöer inom ämnet, säger Martin Stigmar.

Högskolepedagogiken är på frammarsch på flertalet av landets lärosäten. Det är viktigt att föreståndare och chefer inom högskolepedagogik känner att de har ledningens stöd. Svensk forskning inom högskolepedagogik publiceras både nationellt och internationellt. Men det finns utmaningar.

– Effektivitetsstudier inom vårt område behöver tonas ned. Högskolepedagogik handlar inte om bittra lärare eller studenter som ska lära sig snabbare. Alla verkar för att det ska bli så bra som möjligt, säger Gunvor Larsson Torstensdotter.

– Pengar, tid och resurser för forskning inom högskolepedagogik är viktigt, säger Martin Stigmar.

Örebro universitet satsar på högskolepedagogik

Högre utbildning är ett växande forskningsfält i Sverige och ett etablerat forskningsfält internationellt. Under konferensens välkomsttal betonade Anna-Karin Andershed, prorektor med särskilt ansvar för utbildningsfrågor, vikten av att forskning är en del av undervisningen.  

– Den stora majoriteten av konferensens deltagare är lärare och forskare. Och det är inte så underligt, för kopplingen mellan utbildning och forskning är en av grundförutsättningarna för högre utbildning. Annars vore det inte just högre utbildning, säger Anna-Karin Andershed.

Kristin Ewins, föreståndare för Högskolepedagogiskt centrum och ansvarig för konferensen, har under senare år sett hur fokus på utbildningskvalitet har vuxit på svenska lärosäten. När Corona-pandemin slog till under förra året fick högskolepedagogiken en central roll.

– När all utbildning helt plötsligt skulle ske på distans blev det tydligt hur viktig högskolepedagogiken är för att skapa god utbildning även när förutsättningarna förändras. Därför finns det ett behov av en nationell plattform där vi kan mötas för att utveckla vetenskaplig kunskap om högre utbildning, säger Kristin Ewins.

Text: Anna Asplund
Foto: Maria Eberfors, Maria Elisson, Jesper Johanson och Anna Asplund