Så får rökare infarkt – varningssignal i blodet flera år i förväg

Ett stort antal prover med blodplasma förvaras i 80 minusgrader i frysar i norra delen av Sverige. Sedan mitten på 1980-talet har tusentals blodprov och uppgifter samlats in från frivilliga i Norrbotten och Västerbotten. Personerna har sedan kunnat följas över tid för att se om de drabbas av olika typer av sjukdomar, särskilt med inriktning på hjärt-kärl-sjukdomar. Nedfrysningen gör att proverna bevaras intakta över lång tid.

Forskare vid Örebro universitet har nu studerat en liten beståndsdel i blodproven, inflammationsmarkören Interleukin-6, IL-6, på ett annat sätt än tidigare.

I den nya undersökningen har prover från nära 300 personer som senare i livet drabbats av hjärtinfarkt jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Det visade sig att halterna av en ny biomarkör var förhöjda – redan flera år innan hjärtinfarkten. Hos några personer sågs en förhöjd nivå av biomarkören redan sju år innan de blev sjuka.

–  Vi upptäckte att den här biomarkören kunde förutse vad som skulle hända, säger Mulugeta Zegeye, forskare vid Örebro universitet.

Har en ond och en god sida

I den nya studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Atherosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology, har IL-6 studerats på ett nytt sätt. IL-6 är en del av kroppens immunförsvar och produceras där en akut eller kronisk inflammation finns. Den är bland annat en av orsakerna till feber.

Men IL-6 påverkar även andra funktioner i kroppen och har både en god och en ond sida. Tidigare studier har visat att den både kan förhindra och orsaka inflammationer.

–  Det unika med den här studien är att vi enbart har studerat de inflammatoriska aspekterna av IL-6. Vi har mätt hur mycket inflammatoriskt IL-6 som finns i blodet, säger Mulugeta Zegeye.

Genom att enbart fokusera på den inflammatoriska funktionen har forskarna kunnat visa att IL-6 ofta spelar en avgörande roll för att två stora riskgrupper ska drabbas av hjärtinfarkt. För rökare och personer med högt blodtryck orsakas infarkten inte alltid direkt av deras livsstil. Det sker istället ibland genom att kroppen på olika sätt reagerar på rökningen eller det höga blodtrycket.

Undersökningen visar att nivåerna av inflammatoriskt IL-6 höjs vid rökning eller högt blodtryck. Den inflammatoriska delen av IL-6 fungerar alltså som en brygga, som leder fram till hjärtinfarkten.

–  Det är en helt ny upptäckt, säger Mulugeta Zegeye.

Nytta för patienterna

Den nya biomarkören kan göra det möjligt att mäta om patienter som förändrar sin livsstil samtidigt minskar risken för hjärtinfarkt. Genom att följa patienter som sänker sitt blodtryck eller slutar röka, går det att se om nivåerna av inflammatoriskt IL-6 minskar.

Studien ger också ny kunskap om mekanismer för hur vanliga riskfaktorer, som till exempel rökning och högt blodtryck leder fram till en hjärtinfarkt. Det är kunskap som är viktig för att kunna behandla och förhindra sjukdomen i framtiden.

Förhöjda nivåer av inflammatoriskt IL-6 är bara en del av förklaringen till att de undersökta personerna blivit sjuka. Många andra samband behöver undersökas för att få hela bilden klar. Men den nya biomarkören står för mellan 15 och 30 procent av risken att rökare eller personer med högt blodtryck drabbas av hjärtinfarkt.

– Det är mycket, med tanke på att vi bara har tittat på en biomarkör. Så i framtiden planerar vi att ta med andra biomarkörer, för att kunna se sambandet mellan andra riskfaktorer och hjärtinfarkt, säger Mulugeta Zegeye.

Världens vanligaste dödsorsak

Hjärt- och kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken i världen och står bakom nästan vart tredje dödsfall.

Enligt världshälsoorganisationen WHO avlider 17,9 miljoner personer varje år på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Framförallt är det stroke och hjärtinfarkt som leder till de flesta dödsfallen. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som till exempel kön, ålder, övervikt, diabetes, högt blodtryck och rökning. I många fall påverkar inte dessa faktorer hjärtat direkt, utan verkar indirekt på flera olika sätt.

Än så länge finns inga godkända läkemedel som specifikt blockerar de inflammatoriska effekterna av IL-6, men det pågår kliniska studier för flera olika sjukdomar.

– Om man siktar in sig på att enbart minska de inflammatoriska egenskaperna av IL-6, skulle det kunna dämpa inflammationen utan att andra viktiga funktioner i kroppen försämras. Det betyder att allvarliga biverkningar av medicinen kan undvikas, säger Liza Ljungberg.

Text och foto: Jesper Mattsson