Rektorsblogg: Rekordhögt söktryck, ökat forskningsanslag och våroptimism

Den utdragna pandemin påverkar oss både personligt och yrkesmässigt. Medarbetare och studenter är rejält trötta på en tillvaro under smittskyddsrestriktioner. Jag är ändå hoppfull om att vaccinerna, utvecklade i nära samverkan mellan akademi, life science-industri, myndigheter och sjukvård, kommer att kunna ge oss en mycket friare tillvaro i sommar.

Redan nu i vår sker en hel del positiva saker. Sveriges ekonomiska läge är till exempel mycket bättre än vad media och politik beskrivit. I vart fall om man får tro Nordeas chefsekonom Annika Winsth, uppskattad föredragshållare i vår seminarieserie ”Röster om samtiden”.

Den senaste tiden har också inneburit några riktigt goda nyheter för universitetet.

Under 2020 fick Örebro universitet nya utbildningsanslag för både tillfälliga och permanenta ökningar av antalet studenter. När ansökningstiden till höstterminen 2021 gick ut hade hela 47 000 personer sökt en kurs eller ett program hos oss. Ökningen från 2020 är 10 procent, jämfört med tre procent nationellt, ett gott tecken på våra utbildningars attraktionskraft.

Söktalen till sjuksköterskeprogrammet och naturvetenskapliga program i kemi och biologi hör till de som ökar allra mest vid universitetet. Gissningsvis har pandemin inneburit att fler unga insett vikten av kvalificerad utbildning inom naturvetenskap och sjukvård.

Med drygt 16 000 förstahandssökande finns Örebro universitet nu på sjunde plats bland samtliga universitet och högskolor. Fler förstahandssökande innebär större konkurrens om platserna och därmed rimligtvis också högre motivation och bättre meriter bland de som antas. Detta bådar mycket gott inför framtiden.

I torsdags kom så det glädjande regeringsbeskedet att vårt basanslag till forskning ökas med hela 30 miljoner kronor årligen från och med 2021. Denna tioprocentiga ökning ger oss ännu bättre möjligheter att utvecklas som forskningsuniversitet.  Den ökar också möjligheten att fortsatt ge våra studenter en vetenskapsbaserad utbildning av högsta kvalitet.

Ökningen är en del av satsningarna i den forsknings- och innovationspolitiska proposition som kom i december 2020. Regeringen och samarbetspartierna har nu särskilt prioriterat att stärka de mindre högskolornas forskning. Men också de nya universiteten har kommit väl ut – och Örebro universitet har faktiskt lyckats bäst bland dessa. Vi rektorer för de fem nya universiteten har under nästan två år fört en dialog med både utbildningsutskottet och våra olika lokala riksdagspolitiker om behovet av ökade forskningsanslag. Det är möjligt att detta haft någon effekt – men man kan aldrig så noga veta vad som sker i politikens labyrinter.

Det man kan veta, det är att vårt fokus alltid måste vara på forskningens kvalitet, annars blir vi snabbt överspelade. Ett led i kvalitetsarbetet är regelbunden utvärdering av forskningen. I veckan sker alla bedömarmöten i vår forskningsutvärdering ORU 2020.  Ett 30-tal externa bedömare granskar underlagsmaterial och möter våra forskare i en digital dialog om bästa möjliga utveckling för framtiden. Tanken är att bedömarna skall vara universitetets kunniga ”critical friends”, bedöma forskningsförutsättningar och vägleda utifrån forskningsmiljöernas egna utvecklingsplaner. Jag och övriga i ledningen ser fram emot att få ta del av utvärderarnas slutsatser. Än viktigare blir hur de bedömda forskningsmiljöerna tar tillvara på synpunkterna.

Vi har nu fler sökande till våra utbildningar än någonsin och universitetet får en betydande ökning av basanslaget till forskning. Antalet vetenskapliga artiklar i Web of Science har nästan fördubblats sedan 2016 och vi klättrar i internationella rankingar. Aktiviteterna i Innovationsarenan ökar studenters och forskare direkta bidrag till samhällsutvecklingen.

Det som måste till är att vi blir ännu bättre på att ta hem externa forskningsanslag i konkurrens. Universitetet har flera miljöer och individer som är mycket framgångsrika på att få externfinansiering. Över tid borde många fler kunna bidra. Jag har all anledning att tro att detta kommer att vara möjligt.

Våren och solljuset bidrar naturligtvis till min optimism. Förhoppningsvis kan vi också snart mötas i verkliga livet och inte bara virtuellt som varandras zoomisar och teamsters. På väg mot sommarens riktiga möten kan vi passa på att njuta av vacker sång från våra studentsångare vid det digitala Valborgsfirandet. Läs mer om Valborgsfirandet här.

Johan

PS. Vårt universitet och andra lärosäten arbetar mycket aktivt med forskningskommunikation, men det räcker inte. Media måste också utvecklas. En stor morgontidning prioriterar nu föredömligt att anställa fler vetenskapsjournalister för att fördjupa sin vetenskaps- och teknikbevakning. Deras arbete kan underlätta medborgarnas förståelse av en komplex kunskapsutveckling. En komplexitet som varit påtaglig i den svenska Coronavirusdebatten.