Oro för brott och dålig hälsa kan få äldre att känna sig otrygga

Över 600 äldre i Örebro kommun deltog i studien där de fick svara på frågor om trygghet. Deltagarna, som var mellan 64 och 106 år gamla, fick bland annat skatta sin oro för olika sorters brott, sin fysiska- och emotionella hälsa och infrastruktur i bostadsområdet och hemma. Resultaten visar att majoriteten av de äldre, mer än 80 procent, känner sig trygga.

Samtidigt visade studien att en vanlig orsak till otrygghet bland äldre är rädslan för att bli utsatt för brott.

– Ett annat intressant resultat är att den vardagliga miljön också är en av orsakerna till att äldre känner sig otrygga. Det kan handla om besvärliga trappor eller trösklar hemma som de har svårt att klara av, säger Nadezhda Golovchanova, doktorand inom den EU-finansierade forskarskolan Newbreed som också är en del av den strategiska satsningen Successful ageing vid Örebro universitet.

Studiedeltagarna – som bodde på olika seniorboenden i Örebro kommun – uppgav även det sociala klimatet i bostadsområdet som ytterligare en anledning till att de kunde känna sig otrygga.

– Vi behöver komma ihåg att det finns flera förklaringar till upplevd otrygghet bland äldre, både av kriminell och icke-kriminell karaktär. Det gäller både vidare forskning och säkerhetsfrämjande insatser, säger hon.

Rädslan för brott och livskvalitet

I en annan studie använde Nadezhda Golovchanova enkätsvaren från de äldre för att undersöka om oron för brott kan kopplas till depressiva känslor hos äldre och sämre livskvalitet.

– Vi kunde se att det finns ett statistiskt samband. När oron för brott ökar är de äldre mindre nöjda med livet och upplever mer depressiva känslor.

De använde sig även i större utsträckning av strategier för känsloreglering som ruminering, vilket innebär att man ältar samma negativa situation gång på gång. En annan strategi för känsloreglering som angavs oftare av äldre som oroade sig för brott var katastrofiering – när man föreställer sig hemska och negativa följder av en hotfull situation. Samma grupp av äldre tenderade också att skylla andra för negativa eller obehagliga händelser mer ofta.

– Samtidigt kan vi inte med vår data fastställa orsakssambandet mellan rädsla för brott och indikatorer för sämre välmående, förklarar Nadezhda Golovchanova.

Ändå innebär detta att det är möjligt att rädslan för brott kan leda till ökning av depressiva känslor. Men det är också möjligt att äldre som redan har depressiva känslor kan uppleva en viss situation som mer farlig och hotfull.

– Eftersom båda riktningarna är möjliga är det viktigt att inte bara fokusera på rädslan för brott vid preventiva strategier. Vi kan även rikta in oss på att förbättra den psykiska hälsan hos äldre, säger Nadezhda Golovchanova.

Text och foto: Jasenka Dobric