Ny studie: Satsningar på att hindra självmord minst lika viktiga som att rädda liv i trafiken

I den nya studien, den första i sitt slag utanför Japan, har medborgarnas betalningsvilja för att hindra självmord undersökts. Totalt svarade 1038 personer.

Studien, som nu har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The European Journal of Health Economics, visar att många anser att insatser mot självmord är en viktig fråga.  69 procent menade att det är lika viktigt som att hindra dödsfall i trafiken, 17 procent att det är viktigare, medan 13 procent tyckte att det är viktigare att minska trafikdöden.

– Inom trafiken har man jobbat systematiskt med frågan. Man har väldigt väl utvecklade metoder och modeller för hur man prioriterar mellan olika typer av insatser. Det här pekar på att man behöver titta mer på hur man kan jobba mer systematiskt även med självmord, säger Elin Vimefall, nationalekonom vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

Kraftig minskning av svåra trafikolyckor

2008 införde den dåvarande svenska regeringen en nollvision för självmord. Den var inspirerad av den nollvision som tidigare hade införts inom trafikområdet.

Nollvisionen inom trafiken har betytt stora, samordnade satsningar – och gett tydliga resultat. Sedan 2008 har antalet omkomna i trafiken halverats. Förra året var siffran nere på under 200 döda.

Under samma period har självmorden legat på ungefär samma nivå. 2020 bokfördes 1168 fullbordade självmord. Det finns också ett mörkertal, med dödsfall som misstänks vara självmord men inte är helt säkra. De räknas inte in i den här statistiken. Förra året handlade det om ytterligare 273 fall.

– Jag tror att många blir förvånade över att det är så många fler som dör av självmord än i trafiken, säger Elin Vimefall.

Självmord påverkar många

Den nya studien är den första i sitt slag utanför Japan. Där har forskning tidigare antytt att betalningsviljan för att hindra suicid har varit betydligt lägre än för att hindra dödsfall i trafiken. Det skulle kunna bero på att självmord kan ses som resultatet av ett personligt val, och därför värderas lägre. 

Men den svenska undersökningen, av forskarna Elin Vimefall, Mattias Persson, Sara Olofsson och Lars Hultkrantz, gav andra resultat.

– Man har samma betalningsvilja när det gäller suicidprevention som när det gäller insatser i trafiken som räddar liv, säger Mattias Persson.

Undersökningen visar dessutom tydligt att självmord är ett stort samhällsproblem som påverkar många. Över hälften av de som svarade uppgav att de kände någon som tagit sitt liv eller hade försökt begå självmord. 63 procent menade att samhället behöver vidta kraftfulla åtgärder för att minska antalet självmord.

– Efter nollvisionen i trafiken såg vi en ganska bra nedgång. Här händer inte så mycket. Någonting har man misslyckats med, säger Elin Vimefall.

Kan hjälpa fler

Inom vägtrafikområdet har man länge arbetat med att räkna på vilka effekter olika satsningar kan ge på antalet olyckor. Genom att sätta ett pris på varje statistiskt liv man räddar går det att mer enkelt se var pengarna gör mest nytta.

Forskarna hoppas nu att liknande modeller ska kunna utvecklas även för självmordsprevention, för att pengarna ska hamna där de ger störst effekt.

– Genom att vi använder skattemedel så effektivt som möjligt kan vi hjälpa många, många fler, säger Mattias Persson.

Text och foto: Jesper Mattsson