Ny studie om depression och kost – visar tecken på förbättring

Läs den vetenskapliga artikeln i MDPI

Studien är en del av universitetets satsning på Mat och hälsa

Målet med pilotstudien var att testa upplägget och måltiderna. De 16 deltagarna fick all mat under åtta dagar för att forskarna skulle ha full kontroll över deras kost. I nästa steg ska nästan 100 deltagare ingå i en studie som sträcker sig över åtta veckor med samma upplägg.

– Tidigare forskning har inte kunnat visa till hundra procent att det är just kosten som är skillnaden, säger Julia Sabet.

Deltagarna var indelade i två grupper. Båda grupperna fick luncher och middagar tillagade av kockar och färdiga att värma.

Tyckte om maten

– Deltagarna tyckte om maten. Det var viktigt för oss att veta. Tycker de om maten är mer sannolikt att de följer dieten under hela perioden.

Deltagarna fick dessutom alla ingredienser för frukost och mellanmål. De visste inte om de fått dieten som skulle motverka depression eller om de var med i kontrollgruppen. Tio av de 16 deltagarna led av depression.

Den hälsosamma dieten bygger på de nordiska näringsrekommendationerna medan kontrollgruppen fick en kost som utgick från kostundersökningen Riksmaten.

Vad svensken äter

– Riksmaten undersöker vad den genomsnittlige svensken faktiskt äter, säger Julia Sabet.

Bägge grupperna fick lika mycket kalorier, fett, kolhydrater och protein. Skillnaden var att ena gruppen åt mer grönsaker, frukt och fibrer och mindre socker och rött kött.

Det finns tidigare studier som visar att människor som lider av depression äter mindre hälsosam mat. Det finns även forskning som pekar på att det kan gå att motverka depression med en hälsosam kost.

– Det var viktigt att de tyckte om maten och att de höll sig till den för att studien skulle fungera. Samtidigt bad vi dem att anteckna om de åt andra saker.

Starkare bevis

Deltagarna fick fylla enkäter med frågor om depression, allmän hälsa, mag-tarmsymtom och arbetsförmåga. I nästa studie ska forskarna utöver det mäta biologiska faktorer – blodprover, avföringsprov och inflammatoriska markörer bland annat. Forskarna vill undersöka hur kosten förbättrar depressionssymtom och om vissa människor svarar bättre på kostbehandlingen än andra.

– Med dessa tester får vi starkare bevis. Dessutom kommer deltagarna få träffa en psykolog som är van vid att bedöma depression. Den här gången fick de göra en så kallad självskattning och själva bedöma om de mådde bättre eller sämre.

Forskarna kommer ta med sig lärdomarna från pilotstudien. Till exempel upptäckte de att deltagarna inte var vana vid att äta så mycket fibrer och att det gjorde att några fick problem med magen på grund av gaser.

Enkelt att följa dieten

– Vi tänker minska eller sprida ut gasbildande råvaror som bönor på ett bättre sätt över de åtta dagarna, även om mag-tarmsymtom förväntas förbättras med tiden. Vi tar också med oss det positiva – att de flesta tyckte det var enkelt att följa dieten och att logistiken fungerade väl.

– Det här är ett spännande upplägg som fungerar för att undersöka även andra hälsoproblem som går att påverka med kosten, avslutar Julia Sabet.

Text och foto: Linda Harradine