Ny studie: Media missar i sina rapporter om inkludering i skolan
Anette Bagger har tillsammans med Anne Lillvist analyserat hur stora svenska media skildrat inkludering i skolan.
Barn som far illa, upprörda föräldrar och många starka känslor. Det är en bild av inkludering i skolan som media förmedlat under tio år.
– Egentligen handlar medierapporteringen i dessa fall inte om inkludering, utan om exkludering, säger Anette Bagger, forskare i specialpedagogik.
Hållbar inkludering handlar om att varje elev ska känna sig välkommen, ingå i en gemenskap och få utvecklas och lära sig. Detta gäller inte bara nuet utan ska leda till att man i framtiden ska kunna vara delaktig i samhället, sitt lärande och livssituation.
Studien om hur inkludering skildrats i de fyra största svenska dagstidningarna under 10 år finns med i ett nytt temanummer, ”Hållbar inkludering – en väg till ett hållbart samhälle” av tidskriften Utbildning & Demokrati, som ges ut av Örebro universitet. Anette Bagger är gästredaktör för numret tillsammans med Anna Öhman.
Tillsammans med Anne Lillvist, också forskare i specialpedagogik vid Örebro universitet, har Anette Bagger analyserat medierapporteringen och kommit fram till att media inte definierar inkluderingen i skolan, vilket för med sig att inslagen är möjliga att tolka och ofta är svepande.
– Det finns rapportering om inkludering som skadar barn, barnen finns i klassrummet, men får inte det stöd som behövs för lärande och utveckling. Men då handlar det ofta inte om inkludering utan om exkludering. Det räcker inte med att ett barn finns med i klassrummet för att vara inkluderat.
Forskare och pedagoger saknas
Inkludering definieras oftast inte i artiklarna, konstaterar Anette Bagger och drar paralleller till politiken, där det i ”Januariavtalet” punkt 52 står att ”Inkluderingstanken har gått för långt…”.
– Vad menar man med det? I media skildras ibland att barn som inte blir inkluderade - och ibland också barn som blir inkluderade - hamnar i utanförskap och i onda cirklar som kan leda till olycka, ensamhet, sjukdom, arbetslöshet och kriminalitet, säger Anette Bagger.
Budskapen är alltså dubbla och förvirrande. I medierapporteringen saknas också några röster enligt studien: pedagoger och forskare i specialpedagogik. Enligt Anette Bagger leder mediedramatiken många gånger till att skulden för det som inte fungerar läggs på barnen eller på de enskilda lärarna som beskrivs som inkompetenta.
Anette Bagger och Anne Lillvist ska nu tillsammans med Anna-Lena Andersson, också forskare i specialpedagogik göra en analys av innehållet i de policydokument som berör den pågående förändringen av grundsärskolan.
– Vi fortsätter med samma analysmetod för att se hur inkludering av elever med intellektuella funktionshinder beskrivs i propositioner, motioner, lagförslag och förordningar.
Dags för nästa nationella mötesplats
”Hållbar inkludering - en väg till ett hållbart samhälle” innehåller artiklar om inkludering i olika sammanhang, till exempel i matematikundervisningen, skollunchen och förutsättningarna för särbegåvade barn.
Temanumret är ett resultat av en nationell konferens om inkludering som hölls på Örebro universitet 2019. I november i år är det dags för en digital uppföljare som även denna gång vänder sig brett till olika professioner och forskare som arbetar med inkludering.
Konferensen arrangeras av forskare i specialpedagogik vid Örebro knutna till forskningsmiljön SpecUL, tillsamman med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Vi hoppas konferensen möjliggör fortsatt och behövlig kunskapsbildning i inkluderingsfrågan och att många bidrar med sida erfarenheter, säger Anette Bagger.
Text och arkivfoto: Maria Elisson
Forskare och med lärare i samarbete om inkludering och matematik
Anette Bagger ska tillsammans med Helena Roos vid Linnéuniversitetet och också hon forskare i matematikdidaktik, utveckla formerna för undervisningen i matematik för nybörjarna i grundskolan.
– Vi ska försöka hitta sätt för inkludering i matematikämnet, och som forskare basera vårt arbete på att vara nära lärarnas sätt att undervisa i klassrummet, säger Anette Bagger.
Målet är att hitta en modell för undervisningen som lärarna kan använda i sin vardag när forskarna har avslutat sitt projekt. Matematik anses som svårt rent allmänt och är det ämne som många elever inte klarar av att bli godkända i inför gymnasiet. Men Anette Baggers utgångspunkt är att matematik är ”kul – och för alla”.
– Om matematiken inte är kul har eleverna inte fått chansen att blir inkluderade på allvar och bli nyfikna på att lära sig. Och det gäller att börja tidigt i skolan, säger Anette Bagger.
Projektet beräknas pågå i upp till 3 år. En av skolorna har ingått i ett EU-projekt om inkluderande material i matematik där Anette Bagger är koordinator i Sverige. Det nya projektet bygger vidare och siktar till att utveckla inkluderande undervisning.