Miljonsatsning på nytt sätt att utvärdera EU-gemensamma lagar mot brott
Jacob Öberg kommer att forska kring EU-straffrätt i Amsterdam.
På allt fler områden skaffar sig EU-länderna gemensamma lagar och straff.
Det är ett sätt att hindra gränsöverskridande brottslighet, men också en stort ingripande i medborgarnas liv och i ländernas självbestämmande.
Nu får Örebro universitets forskare Jacob Öberg nära två miljoner kronor för att utveckla en ny metod för att utvärdera EU:s straffrätt.
Avskaffade gränskontroller inom EU har gjort det betydligt enklare för EU-medborgare att röra sig fritt. Men det har också gjort det lättare för brottslingar att snabbt slå till i olika länder. Därför har EU:s medlemsländer inom flera områden kommit överens om vad som är brottsligt och hur det ska straffas. Sådan gemensam lagstiftning finns idag för en rad gränsöverskridande brott som terrorism, penningtvätt och narkotikasmuggling. Ländernas polis har också fått ökade möjligheter till samarbete.
Frågan om en gemensam syn på fängelsestraff och böter diskuteras inom fler områden. Men varje sådan ändring kan betyda stora förändringar för medlemsländerna – och för alla medborgare.
– Straffrättsliga ingripanden har väldigt allvarliga konsekvenser för enskilda och bör endast användas som sista utväg. Det är därför viktigt att kritiskt analysera de moraliska värdegrunderna och konstitutionella skäl som underbygger unionens straffrättsliga politik, säger Jacob Öberg, docent vid Örebro universitet.
Forskar från Amsterdam
Han har just fått nära två miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond för att under ett års tid bosätta sig i Nederländerna för att studera frågan.
– Jag är väldigt glad och tacksam. Jag ser också mycket fram emot att knyta nya nätverk, verka i en väldigt stimulerande miljö vid Amsterdams universitet och utveckla nya spännande projekt med forskare i Nederländerna.
Målet är att utveckla ett helt nytt och heltäckande ramverk, ett verktyg för att utvärdera de förändringar av straffrätten som EU har gjort eller vill göra i framtiden. För frågan om gemensamma lagar och straff är mycket komplex och mångfacetterad. Varje ny lag betyder ett ingrepp i de lagar som finns i varje medlemsland. Straff kan bli strängare i vissa länder och lindrigare i andra när lagar ska harmoniseras.
Stora skillnader mellan länder
På många områden är det idag stora skillnader i straffrätt inom unionen. Det rör alla typer av frågor, som till exempel hur gammal man ska vara för att kunna straffas för ett brott eller vad som ska bedömas vara en våldtäkt.
Ändå har allt fler områden hamnat i fokus för att få en gemensam syn på straffskalan för allvarlig brottslighet. Det senaste exemplet är mäns våld mot kvinnor, där Jacob Öberg har givit expertråd till de politiker som arbetar med ett lagförslag till Europaparlamentet.
Under året i Amsterdam planerar han att skriva en bok på engelska om det nya ramverket, så att till exempel politiker och tjänstemän inom EU ska kunna använda sig av metoderna.
– Legitimiteten i det europeiska samarbetet förutsätter att vi förutsättningslöst kan diskutera varför egentligen EU ska hålla på med straffrätt, säger Jacob Öberg.
Text: Jesper Mattsson
Foto: Stefan Bengtsson och Unsplash