”Kompetenta och intresserade lärare på lärarutbildningen i Örebro"

Drömmen om att bli lärare växte fram under skoltiden. På högstadiet hade Gabriel Hällqvist en fantastisk SO-lärare som gjorde stort intryck på honom.

– Hon var så extremt kunnig och trygg i det hon gjorde. Engagerad och ställde höga krav – det var något med det som fascinerade. Även på gymnasiet hade jag en jättebra lärare i samhällskunskap och historia, så på något vis kände jag att det är det här jag ska göra.

Valet föll på Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, samhällskunskap och historia. Från de fem åren vid Örebro universitet är det alla möten med forskare och lärare han minns bäst.

– Jag har stött på många spännande personer: kunniga och intresserade lärare som har stora kompetenser i sina ämnen och höga förväntningar på oss studenter. Jag har lärt mig mycket av hur de agerar i lärosalen – både av bra och mindre bra ageranden, berättar Gabriel Hällqvist.

Lärarutbildningen – en process av lärande

Han beskriver lärarutbildningen som en process av lärande och utveckling, och tycker att han har fått goda ämneskunskaper med sig ut i arbetslivet.

– I samhällskunskap upplever jag att jag har en bredd som jag verkligen har nytta av. Jag kan urskilja hur saker hänger ihop och känner mig trygg i ämnet. Inom historia fick vi med oss ett brett perspektiv och kritiskt förhållningssätt: vems historia är det vi läser och undervisar om? Det är en utmaning nu när jag själv undervisar att så mycket av ”vår” historia är centraliserad kring Norden och Europa. På vissa sätt är läroplanen väldigt snäv – men har man med sig det här sättet att tänka går det att hitta vägar att bredda perspektiven.

Idag jobbar Gabriel Hällqvist på Grillska gymnasiet i Örebro. Här möter han elever som valt en gamingprofil och intresserar sig för data, grafisk formgivning och design.

– Första året är ju känt som ett hundår. Det handlar mycket om planering, utvärdering och analyserande. Man får räkna med att lägga mycket tid på att utforma sin undervisning och fundera över vad man behöver göra annorlunda, säger han.

Rätt ambitionsnivå är svårast

Det svåraste är att hitta rätt nivå, som passar eleverna.

– Jag började ganska ambitiöst med mitt eget favoritämne, politiska ideologier. Men jag märkte att det blev för tungt för dem och fick tänka om lite, och göra förändringar. Efter några veckor hade eleverna en muntlig debatt och då märkte jag att det hade hänt något. De använde sig av kunskaper och begrepp som de definitivt inte hade haft förut. Man måste lita på processen.

Vad är det bästa med att vara lärare?

– Att man kan göra skillnad. Jag kanske inte kommer att förändra varje individs värld, men att spendera så pass mycket tid tillsammans som vi gör i klassrummet kommer att sätta avtryck, på gott eller ont. Jag känner att jag har ett stort ansvar och också en chans att göra skillnad.

Gabriel Hällqvist tycker att det finns strukturella problem i skolsystemet idag, som till exempel alla krav på dokumentation och kontroll. Även likvärdigheten är en utmaning.

– Vi har ett skolsystem som sållar ut och delar upp elever på ett negativt sätt. Skolor kan se så pass olika ut idag och ha väldigt olika förutsättningar. Risken är att vi får A- och B-skolor. Men jag återkommer hela tiden till meningsfullheten. Det finns en dynamik och en variation i läraryrket som gör livet spännande. Och du behövs – det behövs många fler lärare. Det är ett otroligt viktigt yrke och du får jobba med ungdomar varje dag, som kommer att komma ihåg dig i stora delar av sina liv, säger han.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Jonas Classon