Kollegialt lärande gör undervisningen bättre
En modell för att utveckla det kollegiala lärandet har testats på Örebro universitet. I pilotprojektet där tillit, förtroende och respektfullhet var viktiga delar, har personal vid Juridicum arbetat tillsammans för att hitta vägar att göra sin undervisning ännu bättre.
Mer om projektet Kollegialt lärande i en rättsvetenskaplig praktikgemenskap – ett pilotprojekt finns att läsa i en av Högskolepedagogiskt centrums arbetsrapporter. Arbetsrapporterna är en skriftserie för att stimulera det vetenskapliga samtalet om undervisning och lärande i högre utbildning.
Genom fakultetens pedagogiska utvecklingsmedel fick Rigmor Argren möjlighet att under höstterminen 2020 genomföra projektet i praktikgemenskap för Juridicum. Sammanlagt sex lärare med olika tjänstetitlar (professor, docent, lektor och adjunkt) och olika lång erfarenhet av undervisning på universitetsnivå deltog. Medarbetarna delades in i två grupper där de växlade mellan rollerna: läraren, vän-kollegan och observatören. På så vis fick lärarna ta emot återkoppling på sin undervisning, ge återkoppling till en kollega och också vid ett tillfälle att observera processen.
– Alla gjorde alla roller, vilket medförde att man tänker igenom hur man själv vill bli bemött, säger Rigmor Argren.
Upplägget gick ut på att vän-kollegan och observatören deltog vid en lektion tillsammans med läraren. Läraren fick i förväg definiera vad han eller hon önskade återkoppling på. Under lektionen observerade vän-kollegan läraren för att kunna återkoppla om lektionens kvalitet. Observatören, vars roll var att fokusera på själva processen, hade vid det tillfället en tillbakadragen roll. Återkoppling till läraren från vän-kollegan genomfördes vid ett senare separat tillfälle. Vid det tillfället var observatörens roll att säkerställa att återkopplingen gavs på ett professionellt och konstruktivt sätt. Det material och de underlag för pilotprojektet om kollegialt lärande som användes kommer ursprungligen från institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
– Något att utveckla framöver, kunde vara någon form av ramverk för pedagogisk utveckling och vad kvalitet på undervisning är, eftersom det skulle bidra till en höjd kvalitet på återkopplingen, säger Rigmor Argren.
Hon ser att pilotprojektet har flera utvecklingsmöjligheter. En av dem kan vara att lyfta arbetet till fakultetsnivå.
– Metoden blir spridningsbar över hela universitetet och vi kan få korsbefruktning mellan olika ämnen.
Eftersom projektet genomfördes under corona-pandemin påverkades det av att undervisningen genomfördes digitalt. Det var svårt för vän-kollegan att få en helhetsbild av lektionen när den genomfördes via skärm. Kroppsspråk och känslan i klassrummet försvann via skärmen. Många gånger blev både vän-kollegan och observatören observatörer av lektionen. Studenterna var inte heller alltid informerade om att projektet pågick.
– Vi behöver bli bättre på att informera studenterna om vad som pågår. Då märker de att vi tar utbildningen på allvar och vill göra den bättre för dem. Detta är viktigt, eftersom forskning visar att det ökar studenternas prestationer, säger Rigmor Argren.
Text och foto: Anna Asplund