Hjärtoperationer kan påverka magtarmkanalen och leda till komplikationer visar avhandling
Jenny Seilitz visar i sin avhandling att syrebrist i magtarmkanalen vid en hjärtoperation kan leda till allvarliga komplikationer hos en liten grupp patienter.
Syrebrist i magtarmkanalen kan leda till allvarliga komplikationer efter en i övrigt lyckad hjärtoperation. Det visar Jenny Seilitz i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
– Vi trodde inte att till synes komplikationsfria patienter skulle drabbas av påverkan på magtarmkanalens blodförsörjning, säger hon.
Jenny Seilitz, överläkare på kärl-thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset, USÖ, har studerat magtarmkanalens blodförsörjning, ämnesomsättning och funktion hos hjärtkirurgiska patienter och i experimentella modeller.
Mätningar av ämnen i vätska från bukhålan visade att magtarmkanalen kan drabbas av en övergående, lindrig syrebrist under operationen. En större studie på hjärtkirurgiska patienter undersökte sedan magtarmkanalens funktion under de första dagarna efter operationen.
Resultaten visade att ett mindre antal patienter utvecklade en svår nedsättning av magtarmkanalens funktion och att dessa patienter löpte en klart ökad risk att drabbas av komplikationer och att avlida i sviterna av operationen.
– Vi fann också att dessa patienter de första dagarna efter operationen hade ökade nivåer av ett ämne i blodet som frisätts från tarmen när den skadas, berättar Jenny Seilitz.
En slutsats är att det skulle kunna vara värdefullt att mäta och förbättra magtarmkanalens blodförsörjning under operationen. Det är även viktigt att bedöma och med blodprov mäta påverkan på magtarmkanalen efter operationen för att tidigt upptäcka och behandla en nedsatt funktion i magtarmkanalen enligt Jenny Seilitz.
Hon visar också i sin avhandling att några av de vanligaste läkemedel som används inom intensivvården efter hjärtkirurgi kan påverka magtarmkanalens blodförsörjning negativt. Studien visar också att några andra vanliga intensivvårdsläkemedel inte alltid har den positiva effekt på magtarmkanalens blodförsörjning som man tidigare har trott.
– En ökad kunskap gör att vi kan optimera läkemedlen inom intensivvården. Sammantaget kan vår forskning leda till att ännu fler patienter klarar sin hjärtoperation väl, säger Jenny Seilitz.
Text och foto: Elin Abelson
Under hjärtoperationerna mättes ämnen i bukvätskan med en tunn slang inlagd i buken. Som biomarkör användes ett protein som specifikt visar skada på tarmen.
Sedan användes ett bedömningsinstrument för att mäta olika symtom, till exempel illamående, kräkningar, blod i avföringen, diarré, förstoppning och uppsvälld mage, under de första tre dagarna efter operation.
Graden av påverkan under de tre första dagarna visade sig ha betydelse för senare komplikationer och till och med bidra till ökad dödlighet.