Henrik Larsson leder EU-projekt om vuxna med adhd och fysiska diagnoser
– Vuxna med adhd har ofta också andra psykiatrisk and fysiska diagnoser, säger Henrik Larsson.
Ett EU-finansierat projekt med deltagare från 14 länder ska kartlägga vuxna med adhd som också har olika sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes.
– Målet är utveckla metoder för att bedöma risker och att förbättra behandlingen för individerna, säger Henrik Larsson, professor och epidemiolog, som leder det femåriga projektet som tilldelats motsvarande drygt 60 miljoner kronor av EU:s Horizon 2020.
Mellan två och fem procent av vuxna har diagnosen adhd och studier visar att de har en ökad risk att drabbas av så kallade kardiometabola sjukdomar, som fetma, typ 2-diabetes och kardiovaskulära sjukdomar.
Första steget i projektet är att kartlägga prognosen för vuxna med adhd och kardiometabola sjukdomar.
– I dag saknar vi kunskap om hur det går för personerna med adhd som också drabbas av kardiometabola sjukdomar. Sådan kunskaps behövs för att kunna göra bättre prognoser och erbjuda bättre behandling, säger Henrik Larsson.
Vuxna med adhd har ofta andra diagnoser
Forskarna ska samla in data från register och elektroniska journaler i fyra världsdelar, i Sverige och nio andra länder. De ska också undersöka hur olika behandlingar, både av adhd och av kardiometabola tillstånd, påverkar prognosen. Behandlingar kan bestå av läkemedel, men även av insatser som fysisk aktivitet.
– Vuxna med adhd har ofta också andra psykiatriska and fysiska diagnoser. Ytterligare sjukdomar medför ofta att personen behandlas med flera olika läkemedel. Vi vet inte idag vilka kombinationer som fungerar bäst och om det finns kombinationer som är kopplade till allvarliga biverkningar, säger Henrik Larsson.
Forskarna vill också ta reda på hur väl personer med adhd följer sina behandlingar.
– Vi vet att många avslutar sin läkemedelsbehandling för adhd och vi vill ta reda på vad det är som får vissa att sluta. Det kan handla om att läkemedlen inte har effekt eller ger biverkningar, säger Henrik Larsson.
Samlar data med hjälp av appar
Projektet innefattar också appar i telefoner för att komplettera de stora registerstudierna. I London och Barcelona ska 300 personer via telefonen fortlöpande dela med sig av information om sitt dagliga liv, till exempel om de tar sina mediciner, röker eller dricker alkohol. De sista är delar av en livsstil som påverkar kardiometabola tillstånd negativt. Personer kommer också ha ett armband som bland annat mäter puls och sömn.
Apparna är ett tekniskt hjälpmedel för forskarna som ger nya möjligheter för forskningen. En annan teknologi är AI – artificiell intelligens.
– Vi ska använda AI för att bearbeta stora mängder data från nationella register. På så viss kan vi på ett nytt sätt väga samma många faktorer för att kunna göra prognoser för personer med adhd och se om det går att identifiera dem som löper en ökad risk för komplikationer kopplade till typ 2-diabetes, säger Henrik Larsson.
Från Örebro universitet deltar även kliniskt verksamma forskare, Johan Jendle (diabetes) och Erik Stenberg (överviktskirurgi). Forskare från Karolinska Institutet är också involverade i projektet.
Projektet deltog i en EU-utlysning där förutsättningen var att utgå från data för att förbättra för personer med kroniska tillstånd.
– Adhd är inte den mest allvarliga psykiatriska diagnosen och mycket av forskningen handlar om barn. Därför var det roligt att forskning om vuxna med adhd blev utvalt, säger Henrik Larsson, som under 15 år forskat om adhd.
Text och arkivfoto: Maria Elisson