Hans innovation bidrar till minskad brottslighet och ett tryggare samhälle

Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning ökar otryggheten och oron över brottslighet i samhället. Mest oroliga är kvinnor, men det största ökningen av oro finns bland unga män.

– Brott och otrygghet är både kostsamt för samhället och orsakar stort lidande, säger Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi.

Han har forskat om brottslighet i över 20 år och har genom åren haft många samarbeten med polisen, kommuner och bostadsföretag, där en gemensam utmaning har blivit tydlig.

– Jag såg att de här aktörerna hade ett behov av att tillsammans kunna kartlägga brottslighet och otrygga områden på ett sätt som gör att de kan dela uppgifter med varandra. De efterlyste också ett sätt att bättre kunna samverka och ta del av varandras insatser. Som forskare såg jag att detta skulle kunna kopplas till forskning och ett mer systematiskt, kunskapsbaserat och därmed mer effektivt arbetssätt.

IT-system som kartlägger brott och otrygghet

Henrik Andershed började skissa på en lösning. För fem år sedan startade han företaget Embrace Safety AB, som nu är en framgångsrik verksamhet med fler än 25 kommuner som kunder. Embrace Safety erbjuder både handledning och utbildning om brottsförebyggande arbete. Själva verktyget är ett IT-system, med vars hjälp man kartlägger brott och otrygghetsskapande händelser i till exempel en kommun eller en stadsdel.

– Embrace är ett digitalt verktyg, där man genom en applikation i mobiltelefonen kan rapportera in sådant man upplever som otryggt – alltså även händelser som aldrig skulle leda till en polisanmälan. Fältassistenter, bovärdar, skolpersonal och andra som rör sig ute i samhället har fått i uppdrag att hålla ögonen öppna och skicka in rapporter via appen. Tillsammans med polisens uppgifter om anmälda brott skapar det en tydlig lägesbild på en karta, som uppdateras kontinuerligt och som ger en bild av vid vilka platser, veckodagar och tidpunkter det uppstår problem, förklarar Henrik Andershed.

Utifrån den lägesbilden kan kommuner och andra användare sedan analysera orsakerna till händelserna och sätta in åtgärder, som sedan kan följas upp och utvärderas.

– Genom att i Embrace rita in på kartan om man till exempel bygger om ett torg, sätter in nattvärdar eller genomför ett antivåldsprogram på en skola kan man tydligt se vilken effekt insatsen får. Det handlar om att jobba systematiskt och kunskapsbaserat med det brottsförebyggande arbetet och välja lösningar utifrån kunskap, i stället för att endast gå på vad man tror, berättar Henrik Andershed.

Kan styra resurser till oroliga områden

Två av de kommuner som använder Embrace är Arboga och Kungsör, där Andreas Ahlsén är säkerhetssamordnare. Han beskriver utmaningarna som finns här som ganska typiska för mindre kommuner.

– Det kan handla om narkotika, skadegörelse, inbrott och stölder eller inbrottsligor som åker förbi, säger han.

Tidigare jobbade Andreas Ahlsén och hans kollegor manuellt för att skapa en lägesbild, men sedan sommaren 2020 ligger det digitala verktyget Embrace till grund för det trygghetsskapande arbetet i båda kommunerna.

– Vi får data på var och när saker händer i kommunerna och kan på så sätt identifiera till vilka tidpunkter och platser vi ska styra resurser, som till exempel väktare eller trygghetsvandringar. Vi har också ett nära samarbete med kommunpoliserna och pratar nästan dagligen om vad som kommit in i systemet, vilket gör att även de kan styra sina insatser till var behoven är som störst. Det är ett jättelyft, berättar han.

Minskade kostnader för samhället

Han tycker att det är en stor fördel att även händelser som inte leder till en brottsanmälan syns i systemet.

– Det kan vara platser som upplevs otrygga, till exempel större samlingar av personer, motorburen ungdom eller missbruk på ett torg. Då kan polisen ta med den platsen i sin slinga och öka sin närvaro.

Andreas Ahlsén säger att det brottsförebyggandet arbetet har blivit mer systematiskt och kostnadseffektivt när det finns ett beslutsunderlag baserat på fakta att arbeta utifrån. Även om det kostar en slant för kommunerna att köpa in tjänsten.

– Vi testade till exempel att sätta in en kamera på en skola där vi har haft skadegörelse och kunde se att rapporterna om incidenter minskade med 80 procent. Om vi kan styra om en väktarbevakning eller en nattvandring till en plats där det varit skadegörelse eller klotter har vi snabbt räknat hem kostnaden. Och det handlar inte bara om kommunens pengar, utan även exempelvis näringslivet, Trafikverket och privata fastighetsägare drabbas av kostnader. Det är positivt för hela samhällsekonomin – samtidigt som det bidrar till en ökad trygghet för invånarna, säger Andreas Ahlsén.

Knyter an till Agenda 2030

Förutom minskade samhällskostnader ser Henrik Andershed också andra fördelar med ett mer systematiskt arbetssätt när det gäller att motverka brottslighet och otrygghet.

– Det handlar om att vi faktiskt förebygger våldsbrottslighet och undviker att människor blir utsatta för brott. Den humana vinsten är enorm. Att en kommun kan visa att den jobbar proaktivt och förebyggande med brottslighet gör dessutom att attraktionskraften ökar och att människor trivs bättre.

Han ser också en koppling till Agenda 2030 och de globala målen.

– Att hålla nere kriminalitet eller till och med ha en nollvision är verkligen i linje med de globala mål som handlar om säkerhet, trygghet och social hållbarhet. Det här är något av det viktigaste jag har varit med om som forskare. Att få föra ut och implementera kunskap från forskning på ett sätt som gör väldigt tydlig praktisk nytta har varit energigivande och stärkt mig både till att fortsätta forska på de här frågorna och i insikten att vi som forskare måste våga tillämpa vår forskning i samhället, säger Henrik Andershed.

Text: Anna Lorentzon
Film: Isabell Borgencrantz