Genusvetare om sin Ulla Lindström-bok: ”Hon var skarp och bråkig för att kunna hävda sig”

 – Ulla Lindström var skarp och bråkig för att kunna hävda sig, något som inte gjorde henne särskilt populär, säger Gunnel Karlsson, som började sitt arbete med att skriva biografin över den ”bråkiga” ministern några år innan hon gick i pension som lektor vid Örebro universitet.

”En kvinna i regeringen” kan läsas med betoning på ”en”. Ulla Lindström utsågs till konsultativt statsråd 1954 och var ensam kvinna i den socialdemokratiska regeringen under drygt 12 år. Hon hade ansvar för familjepolitiken, konsumentfrågor och u-hjälp.

– Ulla Lindström hade inget eget departement under hela ministertiden utan fick sköta sig själv och skriva sina egna tal. Det hon kunde göra var att tillsätta utredningar och på så sätt driva politik, berättar Gunnel Karlsson.

Vägrade niga för drottning

Den borgerliga pressen använde Ulla Lindström för att komma åt Socialdemokraterna, hon som pekades ut som uppkäftig och arg. Och hon gjorde skandal när hon inte neg för drottning Elisabeth vid ett statsbesök.

Ulla Lindström utmanade också sitt eget parti, särskilt när hon avgick i protest 1966 eftersom hon inte fick igenom sina förslag om ökad u-hjälp. Statsminister Tage Erlander misstyckte och beskriver henne i sina memoarer som illojal – och det fick man inte vara.

Trots trögheten i det egna partier och öppet motstånd från oppositionen och den borgerliga pressen lyckades Ulla Lindström bryta ny mark.

– Mycket av det hon gjorde som minister ligger till grund för jämställdheten, den vi skryter så mycket om i Sverige. Hon talade för kvinnors rätt till arbete och offentlig barnomsorg på 50-talet, den tid då hemmafruidealet fanns inom arbetarrörelsen, säger Gunnel Karlsson.

Statsrådet Lindström argumenterade också för ett höjt barnbidrag, tillsammans med den politiska oppositionen, en ”uppkäftighet” som till slut ledde till att ledningen för det egna partiet gav efter.

Ulla Lindström ”bråkade” även om atomvapen. Hon och Inga Thorsson ställde sig i spetsen för en kampanj inom det egna partiet mot svenska atomvapen, ytterligare ett brott mot den dåvarande partilinjen. Några svenska kärnvapen blev det inte.

Gunnel Karlsson har bland annat använt Ulla Lindströms dagböcker som källa. De gavs ut några år efter att hon slutat som minister och ger hennes version av den tid som också Tage Erlander skrivit om i sina dagböcker.

– Hon skriver uppriktigt och klarsynt. Böckerna blev väldigt väl mottagna och nu beskrevs hon i pressen som klok och begåvad och inte den ”vimsiga höna” hon varit tidigare. En förklaring är att Sverige vid den tiden hade haft en könsrollsdebatt.

Manligt även i nutid

Även Tage Erlander visade Ulla Lindström uppskattning i sina dagböcker där han noterade att han aldrig ångrat att han tog in henne i regeringen.

Ulla Lindström gjorde comeback i rikspolitiken inför kärnkraftsomröstningen 1980. Här företrädde hon Linje 3 - och inte Linje 2 som hennes parti Socialdemokraterna.

Kan dagens kvinnor i politiken känna igen sig i Ulla Lindströms erfarenheter?

– Socialdemokraten Veronika Palm har skrivit om att det handlar mycket om grabbar i politiken även idag. Samma erfarenhet beskriver Anna Kinberg Batra i sin bok om tiden som partiledare. Det är nog så att politiken fortfarande är manligt könad, säger Gunnel Karlsson.

Text: Maria Elisson
Foto: Hanna Thorsell