Från individ till samhället – undervisningsmetod får äldre att ifrågasätta
Hany Hachem är doktorand inom den EU-finansierade forskarskolan Newbreed som också är en del av den strategiska satsningen Successful ageing vid Örebro universitet.
Från kön till möjlighet till utbildning. Från moderskap till pension. Med sig själva som utgångspunkt började de äldre – som deltog i en studiegrupp på ett senioruniversitet – diskutera viktiga samhällsutmaningar.
– Det sättet att lära ut, som resulterar i både personlig utveckling och ifrågasättande av frågor på samhällsnivå, kan vara lämplig för utbildning av äldre vuxna, säger Hany Hachem, doktorand vid Örebro universitet.
Till den vetenskapliga artikeln: Zooming in on Life Politics: Identity and Reflexivity in a University for the Third Age
Hany Hachem är också medförfattare till artikeln Embracing a culture of lifelong learning: older adult learning and active ageing: bridging self-actualization and emancipation som är en del av UNESCO:s samling av vetenskapliga artiklar med tvärvetenskapliga perspektiv på livslångt lärande.
I en nyligen publicerad studie har Hany Hachem, doktorand inom den strategiska satsningen Successful ageing vid Örebro universitet, undersökt hur väl en typ av undervisningsmetod fungerar bland äldre. Undervisningsmetoden tar sats i begreppet livspolitik – vilket innebär att de dagliga livsvalen är avgörande för självförverkligande, men också kopplade till globala ställningstaganden.
– Metoden visade sig fungera väl i praktiken. Deltagarna visade tecken på självförverkligande och större tro på sin egen förmåga, säger Hany Hachem.
Under sex tillfällen ledde han en studiegrupp med elva deltagare vid ett senioruniversitet. Studiedeltagarna fick bland annat diskutera identitet ur olika aspekter och skriva om den egna identiteten.
– En deltagare började till exempel berätta om hur det var att vara kvinna under 60-talet vilket ledde diskussionen till kvinnors ställning i samhället. En annan diskussion handlade om betalt och obetalt arbete och hur det i sin tur påverkade synen på pensionen. Den här övergången från individen till samhället i stort skedde naturligt och är själva kärnan i metoden, förklarar Hany Hachem.
Kunskapsledarens roll
För närvarande domineras forskningsfältet som rör äldre och lärande av två huvudspår: den humanistiska och den kritiska. Inom det humanistiska spåret likställs lärande med lycka. Å andra sidan menar man inom det kritiska spåret att lärande, för att vara betydelsefullt, borde leda till samhällsförändringar. I sin studie ville Hany Hachem ta in delar av de båda inriktningarna till klassrummet med seniorstudenter.
– Denna typ av studie behöver upprepas många gånger för att se hur väl det sättet att lära ut fungerar i olika länder och bland äldre från olika socioekonomiska grupper.
Lärarens roll i studiegruppen förändras också när man kombinerar de två sätten att lära ut. Hany Hachem förklarar att läraren snarare fungerar som en engagerad kunskapsledare. En som leder och väcker meningsfulla diskussioner som i sin tur utgör grunden för ifrågasättande av både en själv och samhället.
– Skillnaden är att jag som kunskapsledare inte talar om för de äldre i studiegruppen vad de bör veta. Min roll är att hjälpa dem att lära sig det de vill lära sig, säger han.
Text och foto: Jasenka Dobric