Förtroende, tvivel eller misstro för myndigheter under pandemin

– Sveriges strategi har varit unik och har fått omfattande uppmärksamhet internationellt, inte minst i våra grannländer, konstaterar Joel Rasmussen.

Kommunikationsforskare har nyligen börjat analysera hur förtroende, tvivel och misstro formas i det digitala mediesamhället där myndigheterna är en aktör.

– Vi vet att förtroende är en förutsättning för effektiv riskkommunikation – och att förtroendet kan sjunka eller öka som ett resultat av riskkommunikation. Det behövs mer kunskap om vad som väcker tvivel, säger Joel Rasmussen som också ska studera andra omständigheter som möjliggör att motsatsförhållanden och grupptänkande kan växa fram.

Det som är störst på nätet

Det nya forskningsprojektet har fått en miljon kronor från Formas och knyter an till ett internationellt forskningsprojekt som redan pågår, Pandemic Rhetoric (PAR). Joel Rasmussens uppdrag i den pågående forskningen omfattar främst en granskning av hur myndigheterna kommunicerar under pandemin.

– Den nya forskningen ska ta ett steg till och analysera vilka aspekter av svensk pandemihantering och riskkommunikation som journalistiken och publiken online framhäver mest. 

– Särskilt intressant blir det att titta på journalistiskt material online som förmedlar perspektiv på myndigheternas kommunikation, och som i sin tur kommenteras av användare. I sådant material kan man se vad det är i myndigheternas kommunikation som i olika steg fångas upp och ligger till grund för olika åsikter, säger Joel Rasmussen.

Han hoppas att i förlängningen kunna bidra med kunskap om de potentiella följdverkningar som olika sätt att kommunicera risk och riskhantering har.

Allmänheten i fokusgrupper

Texter online från Aftonbladet och Dagens Nyheter, inklusive kommentarer, ingår i medieanalysen. Allmänhetens tolkningar och synpunkter på pandemihantering och myndighetskommunikation ska analyseras ytterligare med hjälp av fokusgrupper, alltså modererade samtal med frågor och diskussion, som har genomförts i Sverige, Norge och Danmark.

Projektet ska avslutas 2022 och resultera i både vetenskapliga artiklar och en populärvetenskaplig rapport.

Text: Maria Elisson
Foto: Privat