Forskning visar hur kvinnor som utsatts för övergrepp som barn kan må bra som vuxna

Projektet Kvinnor utsatta för övergrepp som barn, deras livserfarenheter och möjliga skyddsfaktorer (AWARE) är ett samarbete mellan Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Väst, och inriktat på vad som skapar hälsa snarare än ohälsa.

– Kunskap av det här slaget kan bidra till bättre insatser från samhällets sida för att stödja kvinnor som utsätts i tidig ålder, säger Åsa Källström.

En betydande del av de personer som utsätts för misshandel i barndomen anpassar sig positivt i vuxenlivet trots motgångar. Den forskning som finns kring utveckling av motståndskraft har till största delen handlat om barndomen. Forskning om vad som bidrar till och förbättrar denna motståndskraft i vuxen ålder är begränsad.

Ständig process för kvinnorna

– Eftersom flickor och kvinnor är överrepresenterade som offer för våld inom familjen är det viktigt att förstå motståndskraft hos vuxna kvinnor och därför har vi valt att studera just kvinnor i denna studie, säger Hrafnhildur Gunnarsdóttir, forskare vid Högskolan Väst och projektledare för AWARE.

Studien omfattade intervjuer med 22 kvinnor i Sverige med erfarenheter av övergrepp eller försummelse i barndomen. Kvinnorna beskriver att det är en ständigt pågående process att inte bara överleva utan faktiskt må bra i vuxen ålder, trots allvarliga övergrepp i barndomen. Processen, ett inre förlopp som är nära sammanflätat med kvinnornas övriga livssituation och sociala relationer, består av fyra dimensioner. Det handlar om att skapa och upprätthålla kontroll i livet, att använda sig av sina inre resurser, att omge sig med betydelsefulla människor och slutligen, att uppnå acceptans.

För att få kontroll i livet har kvinnorna till exempel gjort strategiska val i livet. Det handlar om utbildning, familjebildande och val av meningsskapande aktiviteter. Studien visar också tydligt att kvinnorna aktivt bearbetade det som hänt tillsammans med professionella parter, andra viktiga personer och sig själva.

Söker aktivt efter glädje

Att använda sig av sina inre resurser kan innebära att man omfamnar glädje i livet och engagerar sig i aktiviteter som ger glädje, att man frigör sin inre styrka och definierar ansvar för saker som hänt.

– Vi är djupt tacksamma för att de intervjuade kvinnorna delade med sig av sina erfarenheter och hoppas att vår studie kan bidra till ökad förståelse för hur både privatpersoner och olika samhälleliga verksamheter kan stödja våldsutsatta flickor och unga kvinnor i att forma en framtid där de både fungerar och mår bra, säger Åsa Källström.

Resultatet i studien visar också att det krävs en förståelse i samhället för att kvinnor inte gör den här resan utan tillgång till stödjande insatser, som ska vara lättillgängliga och varierade.  De samhällsinstanser som möter unga kvinnor, som elevhälsan, ungdomsmottagningar och mödravården, behöver ha förmågan att fånga upp de kvinnor som bär på svåra erfarenheter. De måste våga fråga, för att det ska bli naturligt och inte skamligt att prata om sina erfarenheter.

– Motståndskraften skapas och frigörs i ett samspel. Det samhället kan göra är att se till att de yttre omständigheterna möjliggör för kvinnor att förstärka och dra nytta av sina inre resurser, säger Hrafnhildur Gunnarsdóttir.