Biträdande lektorer vittnade om ”fantastisk förmån” när de mötte Sveriges unga akademi
De biträdande lektorerna Karuna Dahlberg, Andrii Dmytryshyn och Anette Bagger deltog i mötet med Sveriges unga akademi. (Bilden är ett collage av skärmbilder från Zoom)
En matematiker, en datavetare och en idrottsvetare som analyserar pardans. Den kombinationen blev möjlig tack vare satsningen på biträdande lektorer vid Örebro universitet.
Matematikforskaren Andrii Dmytryshyn deltog när ”Sveriges unga akademi” träffades, ett möte som skulle har ägt rum i Örebro, men nu blev digitalt.
Sveriges unga akademi är ”en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige”. Planen var att medlemmarna redan förra året skulle ha samlats på Örebro universitet, men mötet sköts upp och fick till slut en digital form.
Efter det att rektor Johan Schnürer presenterat Örebro universitet blev det dags för mötets tema, biträdande lektorer. Örebro universitet representerades av Andrii Dmytryshyn, Anette Bagger och Karuna Dahlberg.
– Det är en fantastisk förmån att få tid till så mycket forskning, att kunna driva projekt och samarbeta i nationell och internationell forskning, säger Karuna Dahlberg, biträdande lektor i omvårdnadsvetenskap.
Hon är tillsammans med de andra biträdande lektorerna vid Örebro universitet halvvägs, då två av fyra år har gått. Hennes tjänst är uppdelad i 70 procent forskning och 30 procent undervisning.
– Både forskningen och undervisningen är viktiga för mig och befruktar varandra. Det har också varit en väldigt positiv erfarenhet för mig att träffa andra från andra forskningsämnen, säger Karuna Dahlberg, som har samarbeten över ämnesgränserna på gång.
Pilotprojekt med pardans
Andrii Dmytryshyn har gjort ett pilotprojekt tillsammans med Johannes Andreas Stork, datavetenskap och Valeria Varea, idrottsvetenskap. Det handlar om att analyserar hur två människor samarbetar i en pardans och hur de rör sig efter musiken.
– Vi hade aldrig hittat varandra för detta samarbete om det inte varit för att vi alla är biträdande lektorer, säger han.
Biträdande lektorer kom till 2017 med syfte att ge unga forskare i Sverige en form av tidsbestämd anställning som innehåller relativt mycket tid till forskning, som ett sätt att förbereda en anställning som universitetslektor.
För Johan Schnürer är de biträdande lektorerna viktig för kompetensförsörjningen:
– Här i Örebro måste vi satsa på unga forskare och hoppas att de stannar eftersom vi inte ingår i ett akademiskt ekosystem, som till exempel i Stockholm och Uppsala. Institutionerna ska inte ta emot en biträdande lektor om det inte finns en plan för framtiden, säger han.
Sveriges unga akademi har gjort en utvärdering av biträdande lektorer, som innehåller några förslag på förändringar i upplägget, bland annat för att underlätta för läkare att forska.
Text och bild: Maria Elisson