Transpersoner i Iran gör hemliga operationer
Zara Saeidzadeh har intervjuat 30 personer i Iran om situationen för transpersoner.
Transpersoner i Iran genomgår könsbekräftande kirurgi, trots att det saknas lagstiftning om ingreppen. Samtidigt finns flera religiösa åsikter som fördömer kirurgin.
– Det gör att kirurger och domare fattar godtyckliga beslut som undergräver transpersoners status i samhället, säger genusvetaren Zara Saeidzadeh.
Fakta: Könsdysfori
Könsdysfori kallas det när en person känner att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten. Det går att få olika sorters behandling – så kallad könsbekräftande behandling – för att anpassa kroppen till personens könsidentitet. Hormonbehandling och kirurgi är två exempel på behandling. Tidigare har termerna ”könsbyte” och ”könskorrigering” använts för det som i dag kallas könsbekräftande behandling.
Doktoranden Zara Saeidzadeh presenterar sin forskning när hon disputerar vid Örebro universitet den 4 juni. Hon har bland annat intervjuat transpersoner, advokater, islamiska jurister, medicinska experter och journalister i Iran för att undersöka transpersoners situation.
– Jag träffade 30 personer i Teheran åren 2014 och 2015. Jag gjorde också tio telefonintervjuer med transpersoner från hela landet år 2017, säger Saeidzadeh.
Inte lagligt
De flesta islamiska ayatollor och jurister anser att könsbekräftande behandling inte är lagligt under iranska och islamiska lagar. Men trots att Iran har ett lagsystem som följer civilrätten har det iranska parlamentet varken lagstadgat eller uppmärksammat transsexualitet.
– Transaktivister i Iran undviker diskussioner om mänskliga rättigheter. Istället baseras och bildas transaktivism kring en behovsdiskurs om juridiska, ekonomiska och mediciniska behov, säger Zara Saeidzadeh.
I landet läggs även en stor vikt på religiösa uttalanden om islamisk rätt, så kallade fatwor. Flera fatwor fördömer könsbekräftande behandling, men det finns också uttalanden som stödjer ingreppet. I ljuset av transpersoners erfarenheter och svårigheter, belyser Saeidzadeh komplexiteten i könsbekräftande kirurgi under den iranska och islamiska rättsläran.
Hemliga operationer
Hennes forskning visar att könsbekräftande behandling är tabu, både i samhället och i transpersoners familjer. Den som vill genomföra en behandling riskerar att förlora familj, jobb och en framtida karriär. Det gör att många transpersoner väljer att genomföra hemliga operationer.
– Avhandlingen utmanar homonormativa och islamofobiska antaganden om könsbyte i Iran, vilka har resulterat i en i mitt tyckte felaktig beskrivning av människor som genomgår könsbekräftande kirurgi som förtyckta homosexuella personer.
Saeidzadeh avhandlar också homonormativitet och den andra vågens feministiska dominans bland iranska feminister, som har haft stort inflytande på diskussionen om kroppsmodifiering genom könsbekräftande kirurgi.
– Min forskning är inte välkommen av iranska islamiska staten, men inte heller av majoriteten av iranska feminister. De anser att könsbekräftande kirurgi kommer från en patriarkal struktur.
"Har knappt studerats"
Zara Saeidzadeh anser att det behövs mer forskning om transpersoners situation i Iran.
– Våld och diskriminering mot transpersoner – speciellt på strukturell och institutionell nivå – har knappt studerats, säger hon.
Text: Mikael Åberg
Bild: Anna Lorentzon
Zara Saeidzadehs avhandling hittar du här.